Det där grekiska

[inkfish]

Ja visst är det Mette. Det är sådant som drar en tillbaka, gång efter gång. Det är Grekland.

[Annki]

Din berättelse sätter ord på just "det där grekiska" som ibland är så svårt att formulera i ord, det enkla men ändå så betydelsefulla, det som bara finns där, och som man förstår först då man själv får möta det.
Tack för att du delade din berättelse Inkfish, så fin...

[KR]

Underbart!
//
KR

[LaRose]

Ja, man blir alldeles tårögd. Filantropi. Om vi ändå "gjorde lite fler omeletter till varandra"...

[Sunny12]

Men det där var ju en riktig solskenshistoria..helt underbart!..

[Masse]

Det är så träffsäkert och starkt känslomässigt. Många av oss har förmodligen upplevt detsamma och vet rent förnuftsmässigt att den där omeletten rakt av rent matmässigt inte är bättre eller sämre än någon annan omelett vi ätit. MEN MEN MEN ..... just där och just då och med just de människorna så blir det något alldeles speciellt.


Jag tror att vi är många här på Kalimera som har upplevt något liknade. Svårt kanske att sätta på pränt och formulera i ord, men när någon försöker att göra det så känner vi igen det.


Tack Inkfish för din berättelse. Den är mitt i prick!! Det är härligt igenkännande för många av oss.


Masse

[Athanasia]

underbart minne.

[Lissi]

Säger som alla andra att det är en underbar glimt av den grekiska hjälpsamheten och vänligheten. Är det månne grekernas hårda historia genom åren som gjort detta? Att alltid ställa upp och att ge av det lilla man har oavsett om det är till en gäst eller främling.
Tack inkfish!

Lissi

[inkfish]

Ursprungligen postat av Lissi

Säger som alla andra att det är en underbar glimt av den grekiska hjälpsamheten och vänligheten. Är det månne grekernas hårda historia genom åren som gjort detta? Att alltid ställa upp och att ge av det lilla man har oavsett om det är till en gäst eller främling.

Häromdagen såg jag ett sånt där typiskt facebookskämt med grekiskt tema, det handlade om ungefär ways to piss of a Greek. Ett av sätten var att tacka nej när man blir bjuden på något, det är förolämpande. Och det har man väl förstått under åren och därför glatt tackat ja även när det egentligen inte passar - men fortfarande hamnar man ibland i lägen då den där gigantiska kakbiten kommer väldigt ogynnsamt inför lunchen om en halvtimme ...

[Netwolf]

Tack Inken, för en rörande berättelse!
Jag, liksom många andra här, känner starkt igen oss i omsorgen och osjälviskheten i "det där grekiska"...

/Wolfen

[inkfish]

Tack Birgitta och Netwolf

[Malina]

Vackert och sant beskrivet!

[inkfish]

Tack allihop för respons! Gissade nog att ni skulle känna igen er.

Ursprungligen postat av Annki

det enkla men ändå så betydelsefulla, det som bara finns där, och som man förstår först då man själv får möta det.

Ursprungligen postat av Masse

Det är så träffsäkert och starkt känslomässigt.

Ja, precis så! Enkelt men betydelsefullt - och starkt känslomässigt. Jag var så fullständigt slutkörd efter den där migränattacken, hade ingen gard överhuvudtaget - så den där mannens ansträngning för att jag skulle må lite bättre gick rakt in i hjärtat. Det var så stort.

Och det roliga var att han verkade medveten om vilken välgärning han gjorde, och var stolt över att bjuda på sådan gästfrihet. Han och hans fru levde uppenbarligen med kniven på strupen men för en stund glömde han det och satte en ära i att få en gäst att må bra. Och det är också så grekiskt - att stänga ute allt annat och bara finnas i nuet. Det är avundsvärt.

[yannis]

Ursprungligen postat av inkfish

Tack allihop för respons! Gissade nog att ni skulle känna igen er.






Ja, precis så! Enkelt men betydelsefullt - och starkt känslomässigt. Jag var så fullständigt slutkörd efter den där migränattacken, hade ingen gard överhuvudtaget - så den där mannens ansträngning för att jag skulle må lite bättre gick rakt in i hjärtat. Det var så stort.

Och det roliga var att han verkade medveten om vilken välgärning han gjorde, och var stolt över att bjuda på sådan gästfrihet. Han och hans fru levde uppenbarligen med kniven på strupen men för en stund glömde han det och satte en ära i att få en gäst att må bra. Och det är också så grekiskt - att stänga ute allt annat och bara finnas i nuet. Det är avundsvärt.

Så underbart skivet, Inkan!
Birgitta (som har många såna minnen från Grekland)