Amorgoseffekten?

[inkfish]

Häromdagen blev jag så himla glad. Jag fick ett PM på facebook från en brittisk kvinna som jag aldrig träffat, men som jag "känner" via fb sedan jag skrev mycket från Tilos förra våren, hon är Tilos-stammis.

Hon är Greklandskär och så ambitiös att hon körde en del av mitt facebookande från Amorgos i höstas i google translate, hon ville så gärna veta mer om det hon såg på bilderna.

Och nu har hon alltså PM-at och talat om att hon och hennes man åker till Amorgos i vår! De tyckte att Amorgos såg så fint ut på mina bilder att de bestämde sig för att åka dit.

Vi kommer dessutom att träffas när vi är där - för första gången. Det ska bli riktigt, riktigt roligt.

Visst måste det vara en magisk ö?

[gunnar]

[Sunny12]

Så roligt Inkfish, visst blir man GLAD.. jag lockade säkert en del till Amorgos också när jag bloggade från Amorgos i 8 veckor förra året, direkt på Kalimera.

Såklart det är en av de vackraste öarna i Grekland!..

[Netwolf]

Ursprungligen postat av inkfish

Visst måste det vara en magisk ö?

Ja, hur var det den där tysken sa? Verinzelnd - Föröad

/Netwolf

[Lissi]

Åh så fint skrivet!




Lissi - som kanske snart måste ta sig dit innan det är för sent

[inkfish]

Ursprungligen postat av Netwolf

Ja, hur var det den där tysken sa? Verinzelnd - Föröad

/Netwolf

Gud så vackert! Tack. Jag tror att jag har den texten, i en av Vagabonds böcker. Men jag hade fullständigt glömt bort den och den sjönk djupare in nu, när jag har starkare känslor för Amorgos än tidigare. Tack för påminnelsen!

[yannis]

Smaka på denna:
"Du förstår, att nå dit är att närma sig evigheten"
Det är kärlek.

Eller sug på detta:
"Som en vit sadel på drakens rygg, men gömd för fientliga blickar nerifrån bukten eller utifrån havet ligger Khora, huvudstaden, med venetiansk fästningsrum, trånga gränder och kyrkor och kapell som små garderober."
I en lång mening är det poesi som kryper in i hjärtat.

Första gången vi kom till Amorgos var år 1999. Då skrev jag såhär i en dagbok:
""Vi anländer till Amorgos i solnedgången. Vi har aldrig varit här förut. En bedårande syn. Vi blir genast helfrälsta i denna ö och Katapola."




Jag har 6 "resemappar" iordninggjorda för detta år. Tyvärr ligger Cykladerna och Amorgos i mapp 5.

Tack Wolfen för att du delgav oss denna text. Amorgos finns alltid i våra hjärtan.

Birgitta.

[Lissi]

Ursprungligen postat av yannis

Jag har 6 "resemappar" iordninggjorda för detta år. Tyvärr ligger Cykladerna och Amorgos i mapp 5

Birgitta.[/B][/SIZE][/FONT]

Vad innebär detta rent konkret? Det är väl bara att sticka dit om inte alla andra resor redan är betalda??

Lissi

[inkfish]

Birgitta -

[inkfish]

Lissi - jag tror det som bekymrar den trängtande Birgitta är att det är fyra resor INNAN de kommer till Amorgos i år


(Vilket f ö låter som ett underbart lyxproblem

[Lissi]

Aha! Ja, har man inte problem innan så skaffar man sig .

Lissi

[Sunny12]

Min första känsla när jag vaknade upp i Katapola dagen efter ankomst i maj 2014..som jag skrev i min reseblogg..

"Idag vaknade jag och blev alldeles tårögd när jag tittade ut över hamnen från mitt rum på Pension Amorgos, tappade nästan andan... såååå vackert!.. "

Ett paradis på jorden och även för mig KÄRLEK vid första ögonkastet, vilket gjorde att jag återvände i september samma år.

Här kommer en bild tagen från Blue Star Ferries när jag lämnade Katapola i juni efter 6 veckor på Amorgos, då rann tårarna ner för mina kinder..



Amorgos jag kommer tillbaka.......

[inkfish]

Sunny

[Netwolf]

Jag läste denna text i Vagabond tidigt 90-tal och kände att hit måste vi åka. Unga och nykära steg vi av gamla Scopelitis i Katapola, en junidag 95.
Det var precis som i texten. En gammal kvinna hälsade med ett Jasas. Tuppar gol och åsnor skriade. Jag t o m mötte italienaren som omnämns i texten och han blev mäkta förvånad, när jag visade Vagabond-guiden och översatte texten till engelska. När vi återvände sjutton år senare, fick vi besked om att han var död sen sekelskiftet...

Resan 95 måste ha gjort intryck. Vi var uppe i Choran och gick förbi en restaurang, då jag sa. "Här åt vi lunch den gången" och helt plötsligt kommer jag ihåg värdens namn - Vangelis. Han var dock inte kvar, men fick reda på av nuvarande ägare, att han numera hade ett etablissemang i Katapola.

/Netwolf

[Thira]

Det är den där Gudinnan jag brukar prata om...
Hon som bor uppe bland bergen och andas ut snällhet över ön, i varje andetag hon tar...
Det var det första jag tänkte på när jag kom till Amorgos. Snällheten finns i vindarna som blåser över ön.

På sanning den vackraste ö jag besökt men också den mest märkliga ö jag besökt. Det är något så enormt speciellt över Amorgos.

Fast varje ö har något säreget. Något som är utpräglat för just den ön. På just Amorgos är det där väldigt starkt. Kanske för att man lever så nära naturen, bergen och havet där och kanske för att jag bara varit där i lågsäsong. Man blir inte störd av hög musik, teknikens under eller hålligång. Utan livet går sin lilla gång. Med Gudinna, berg och hav och alldeles bara precis som vanligt

Fast när jag tänker efter så hade även Sifnos och Santorini (vulkanen) en väldigt utpräglad känsla. Tror det faktum att man besöker öarna i lågsäsong har stor betydelse för att lära känna (i bokstavlig bemärkelse - känna) ön...

[inkfish]

Ursprungligen postat av Netwolf

Jag t o m mötte italienaren som omnämns i texten och han blev mäkta förvånad, när jag visade Vagabond-guiden och översatte texten till engelska.

Ja! Sådant där älskar jag. Att lägga lite energi på att berätta något så oväntat för en medmänniska

[inkfish]

Thira - det är så häftigt hur olika man kan uppfatta en plats! Jag har också en väldigt stark radar för vad Amorgos ger mig för känsla - men snällhet skulle jag aldrig kalla det. Jag brukar istället beskriva henne som stolt, egensinnig, lite sträng, aldrig någonsin inställsam. Amorgos fjäskar inte, tänker jag när vinden viner som jävligast i Chora eller berget ovan/bakom Egiali ter sig som skuggigast och nästan hotande.

Spännande att vi känner så olika! Men gemensamt för oss verkar vara att hon påverkar oss ovanligt starkt.

(Därmed inte sagt att Amorgos måste ha stark dragningskraft på alla, eller att andra inte kan känna samma magiska dragning från sina favoritställen.)

[inkfish]

Jag har gjort något jäkligt kul. Jag har bestämt att avsluta mina tre Amo-veckor i vår med fyra nätter i Egiali! Jag har aldrig bott där innan, jag älskar Katapola och har aldrig hittat känslan i Egiali när jag varit där på besök.

Men nu ska jag ge det en chans. Med Levrosso så nära, samt byarna ovanför på vandringsavstånd, kan det inte bli fel. Det ska bli jättekul!

[Thira]

Ursprungligen postat av inkfish

Thira - det är så häftigt hur olika man kan uppfatta en plats! Jag har också en väldigt stark radar för vad Amorgos ger mig för känsla - men snällhet skulle jag aldrig kalla det. Jag brukar istället beskriva henne som stolt, egensinnig, lite sträng, aldrig någonsin inställsam. Amorgos fjäskar inte, tänker jag när vinden viner som jävligast i Chora eller berget ovan/bakom Egiali ter sig som skuggigast och nästan hotande.

Spännande att vi känner så olika! Men gemensamt för oss verkar vara att hon påverkar oss ovanligt starkt.

(Därmed inte sagt att Amorgos måste ha stark dragningskraft på alla, eller att andra inte kan känna samma magiska dragning från sina favoritställen.)

Ja men så klart. Ibland är ju Gudinnan arg eller tar i på skarpen vetja och då får den rädde sig den som kan. Och visst kan hon vara lite skarp emellanåt även när hon är snäll. Stolt är hon alltid.
Det där har säkert att göra med under vilken årstid man besöker Amorgos. För jisses, när det stormar. Då gömmer man sig nog helst.

[yannis]

Ursprungligen postat av inkfish

Jag har gjort något jäkligt kul. Jag har bestämt att avsluta mina tre Amo-veckor i vår med fyra nätter i Egiali! Jag har aldrig bott där innan, jag älskar Katapola och har aldrig hittat känslan i Egiali när jag varit där på besök.

Men nu ska jag ge det en chans. Med Levrosso så nära, samt byarna ovanför på vandringsavstånd, kan det inte bli fel. Det ska bli jättekul!

Jag tror inte du ångrar dig (men Katapola är bäst).
Vi har funderingar på att ta ett par nätter i Chora.
Birgitta.