![]() |
|
#1
|
||||
|
||||
![]() Citat:
Men det finns ju en del till i det hela, intäktsidan. Och här kan man ju inte annat än häpna över Grekiska myndigheters oförmåga. Om vi bara ser tillbaks till starten på akuta krisen så har grekerna haft 7-8 år på sig att få till en fungerande skatteindrivning. Nu läser vi i media att skatteintäkter sjunker med 20% bara iom hotet om nyval. Hur kan detta vara möjligt? Det framställs som att befolkningen lite godtyckligt kan välja om man vill gå och betala in skatten eller inte. Stämmer detta? Kan nån Greklands-boende bekräfta? Senast redigerad av laero den 2015-02-18 klockan 12:53. |
#2
|
||||
|
||||
![]() Citat:
Någon frågade om sympatier för Syriza även om man röstade på annat parti: min tro är att den har ökat, en slags vi-mot-alla andra-känsla. |
#3
|
||||
|
||||
![]()
Men hur är det med alla anställda i privata verksamheter, stora som små ?
|
#4
|
||||
|
||||
![]() Citat:
Vi får något för våra skatter. Det har greker sällan sett att de får. Detsamma gäller synen på staten överhuvudtaget. För oss svenskar representerar staten i huvudsak något gott - för greker i huvudsak något dåligt. Det här är ingen motivering för att greker ska slippa betala. Det är snarare en förklaring till varför det antagligen kommer att ta många, många år innan skattemoralen i Grekland förändras. Syriza har sagt att de ska ta tag i det där, och det vore tacknämligt om de lyckades. Men jag tvivlar på att det kommer att ge resultat på kortare sikt. |
#5
|
||||
|
||||
![]()
Jo men oavsett om man ser det som gott eller ont... Ska det vara omöjligt att under 7-8 år införa ett system som (likt vårt) inte gör det möjligt att själv avgöra om man har lust att betala eller inte. (jag vet att det finns invändningar om att vi också har kryphål, men jag menar i stora drag)
|
#6
|
||||
|
||||
![]()
Jag tror att perspektivet på skattefrågan - och synen på/förtroendet för staten är längre än 7-8 år.
I en rapport från Atens universitet (som underkänner skattesystemet) sägs t ex: Rapporten visar bland annat att när det gäller skattestrukturen så påminner Grekland mer om ett land i tredje världen än om resten av EU. Rika länder brukar få större delen av sina intäkter från inkomstskatt, och ju högre välstånd, desto mer betalar invånarna i skatt. Fattiga länders befolkning har ofta så låga löner att de inte går att beskatta och staten drar därför in pengar på skatt på konsumtion. Grekland hittar man enligt Vassilis Rapanos i den där senare gruppen, precis som i fattigare länder kommer större delen av statens intäkter från mervärdesskatter. – Så sent som 2009 betalade 60 procent av alla greker ingen inkomstskatt, säger Rapanos och förklarar att det dels beror på att Grekland har en osedvanligt hög andel egenföretagare. En tredjedel av arbetskraften driver eget och kan med lite kreativ bokföring lätt sänka sina inkomster på pappret. Fram till och med 2010 betalades dessutom ingen skatt på årslöner upp till 12 000 euro. Föräldrar kunde komma upp i 15 000 euro skattebefriad lön per person, eftersom barn ger rätt till skatteavdrag. De gränserna har sänkts nu, men fortfarande kvarstår problem med en osedvanligt stor svart sektor. Beräkningar visar att den motsvarar hela 25 procent av BNP. Ett annat handikapp är att grekerna inte litar på varandra. Folk är övertygade om att grannarna skattefifflar, att politikerna är korrupta och att de rika ändå kommer undan – alla faktorer som sänker skattemoralen. – Jag har inga konkreta bevis, men min känsla är att förtroendet fallit ytterligare under krisen. De är medvetna om att skattesystemet inte fungerar, men litar inte på politikerna och vill därför inte betala skatt, säger professor Rapanos och efterlyser mer hjälp utifrån. (http://www.svd.se/naringsliv/nyheter...er_7753426.svd) Visst kan man säga "ska det vara så svårt att" - men då visar man också noll förståelse för orsaker. (Förståelse är inte det samma som ursäkt). |
#7
|
||||
|
||||
![]() Citat:
![]() Birgitta. |
![]() |
Ämnesverktyg | |
Visningsalternativ | |
|
|