Sv: Vi gillar öar
Lissi, du slog verkligen huvudet på spiken. Här andas man kulturhistoria. Jag har försökt läsa in mig på det mesta och även intervjuat personer som har jobbat här, innan dom gick bort. Själv kom jag hit redan 1955, som sexåring, då min far startade KFUM-lägret, som var öppet hela somrarna.
För många år sedan berättade en äldre farbror för mig något som beskrev den sociala tillvaron förr. Man hade installerat vatten i många hus och då skulle Modo även installera vattenklosetter. Utedasset blev ett minne blott för dessa previligerade familjer.
Men; arbetarfamiljerna fick inga änd-ringar, bara förmänsfamiljerna. En del familjer hade "inte behov" av dessa änd-ringar! För övrigt ska sägas att Modo var mycket mån om sina anställda.
Birgitta, öns sista poststationsföreståndare.
|