Nu får ni nått nytt

[UlfWiman]

Detta är publicerat i Mitt nya Paradis.
En artikel om mig. Skriven för ett stort resemagasin.

"Det händer att Ulf blundar och känner smaken av solmogna hjortron eller nystekta kantareller på tungan. Då längtar han efter promenaderna i fjällskogen utanför Öjebyn i Piteåtrakten. Han längtar efter den där speciella doften av myr och svikten under de stövelklädda fötterna.
Men då säger han att han längtar bort inte hem.
- Jag är ju hemma nu. Här vill jag leva tills jag dör, säger mannen med den svarta skinnhatten och ler underfundigt. Han sträcker ut sig på stenbänken i skuggan under de praktfulla blommande, manshöga buskträden i trädgården. Numera är det Katerinas Villa i Agioi Apostoloi, strax utanför Chania på Kretas nordkust, som är hemma för Ulf.
Det är på klingande norrländska han berättar sin historia, i skuggan som nästan inte svalkar under den intensiva värmebölja som drar över Grekland i slutet av juni. Då och då får historien avbrytas för en dusch under vattenslagen. Blöta shorts torkar snabbt och Ulf berättar ledigt sin kärlekshistoria.
Under många år var Kreta hans reservhem. Det var här som han hämtade kraft att fortsätta det stressiga livet som tekniker inom dataområdet. Han säger att hjulen rullade snabbare och snabbare och att det till slut blev en stor skräll.
- Det sa pang i skallen på mig helt enkelt, säger Ulf, som aldrig riktigt hämtade sig efter den stroke som drabbade honom som 48­åring. Han började jobba så smått igen, men minnet hängde inte med och han gjorde mängder av fel.
- Hösten 2002 bad han familjen om ett friår för att försöka ta reda på hur han skulle tillbringa resten av sitt liv. Han styrde kosan mot Kreta och märkte nästan direkt att kroppen hängde med på ett bättre sätt i värmen. Hemma i Sverige var det rollator eller rullstol som gällde. På Kreta kunde han efter ett tag klara sig bra med bara en kryckkäpp. Promenaderna blev längre och längre och han njöt av att slippa alla krav på produktivitet.
I januari 2003 flyttade han på riktigt och det 20-åriga äktenskapet slutade med skilsmässa.
- Det var så otroligt skönt att bara försöka äta sunt och ta hand om sig själv, berättar han. Men ett halvår senare rubbades balansen ytterligare en gång. Han drabbades av ytterligare en stroke och fick hjälp till sjukhuset av en granne som hittade honom avsvimmad. Första dygnet kunde han varken prata eller gå, men förmågorna kom långsamt tillbaka och han prisar både vården och det bemötande han fått i sitt nya hemland.
- Ramlar man omkull på gatan här så kommer folk framrusande och frågar vad som hänt. Folk är snabba att hjälpa till. I Sverige går folk förbi, skakar på huvudet och förutsätter att man är full, säger han.
En kort period efter sin andra strake bodde han i Sverige för att få hjälp via den svenska sjukvården, men när utredningen om sjukpension var klar och man konstaterat att Ulf inte hade någon arbetsförmåga kvar åkte han tillbaka.
- Jag satt där i rullstolen i Sverige och tänkte bara mörka tankar. Jag var helt deprimerad och såg ingen ljusning förrän jag bestämde mig för att flytta tillbaka, berättar han.
Ännu en gång fick klimatet göra underverk och idag tycker han att livet är njutbart. Det enda han inte klarar av på egen hand är att hänga tvätt, men det finns alltid hjälpsamma grannar till hands.
Ulf har valt att hyra sitt boende och han har nu en liten lägenhet på 65 kvadratmeter. Den vetter mot en prunkande kryddträdgård där kryddor, citroner, auberginer, apelsiner, plommon mognar snabbare än hyresgästerna hinner konsumera dem.
- Vi har den vackraste trädgården i området. Allt växer rasande snabbt här. Det är bara att peta ner några frön i backen och vattna, säger han.
Några hundra meter nerför gatan från Ulfs lägenhet ligger flera badstränder en för varje väderstreck vilket betyder att han kan bada oavsett från vilket håll det blåser. Huset har flera lägenheter, men det är inte vem som helst som får möjlighet att flytta in. Först måste man bli rekommenderad av tidigare hyresgäster eller vänner till värdparet Katerina och Giannis. Som grannar har Ulf två greker med sambos, en dansk och en engelsk lärarinna.
Värdparet är i en klass för sig. Varje morgon kommer Giannis förbi och knackar på fönstret för att kontrollera att Ulf mår bra. Står kryckan på trappan utanför vet han att hyresgästen är hemma. Katerina är ofta orolig att Ulf äter för dåligt så allt som oftast står den en folietäckt form med mat på trappan när Ulf kommer hem från sina utflykter.
- De är verkligen världens underbaraste människor, säger Ulf, och berättar att grekerna kan vara avvaktande till en början, men när man lärt känna någon ordentligt så har man en riktigt trofast vän.
- Den första tiden var folk misstänksamma, men när de såg att jag stannade kvar när turisterna försvann blev det lättare. Många är nyfikna och många har en son eller dotter som gärna vill träna engelska, berättar han.
Efter turistsäsongens slut började middagsinbjudningarna att dugga allt tätare och Ulf fick användning för sina engelska språkkunskaper som är mycket goda. Grekiskan har han däremot svårare med även om vissa ord börjar att etsa sig fast. Närminnet är fortfarande inte riktigt friskt och kanske ska han skaffa sig en privatlärare i höst.
För att klara sig riktigt bra i grekland behöver man definitivt grekiska vänner som kan hjälpa till med byråkratin. Åtskilliga är de timmar som Ulf fått hjälp av goda vänner hos skattemyndigheten och på bankerna.
- Tur jag har Katerina som har varit företagare i många år. Det finns en massa fallgropar och papper som man måste ha som ingen har berättat om. Personbevis på engelska med både mammas och pappas namn. Är bara ett exempel, säger Ulf, som spenderat mycket tid framför datorn för att beställa alla nödvändiga svenska handlingar. Av en bekant får han varje år hjälp med deklarationen som annars skulle vara helt obegriplig.
Hemma i Sverige har Ulf fem barn, Fyra flickor på 36, 34, 18 och 13
år samt en son på 26 år. Jobbigast var nog uppbrottet ifrån sonen
som saknar sin pappa att meka med. Den yngsta flickan är 13 år, men Ulf säger att barnen faktiskt uppmuntrat honom att byta land och att de tyckte att hans flytt var lite häftig.
- De märker väl att jag mår så pass mycket bättre, och dessutom gillar de att komma hit och hälsa på. Inte långt härifrån finns det ett vattenland Limnoupolis som de älskar och min 18-åring pratar ganska bra grekiska, säger han.
I Chaniaområdet, där Ulf bor, finns det en hel svensk koloni, en svensk skola och en svensk förening. En gång i månaden träffas alla immigranterna på Kaffestugan som ägs av en svensk tjej, gift med en grek.
- Vi är ett stort gäng och dessutom har jag ganska många engelska och irländska vänner omkring mig, säger Ulf, som tycker att det är lätt att knyta kontakter i det nya hemlandet.
- Jag har ju en stor käft och jag är inte blyg av mig, skrattar han. Det är inte bara värmen som Ulf uppskattar. Han njuter också av att kostnaderna för boendet är relativt låga. Hyra, värme och el kostar ungefär en tredjedel så mycket som motsvarande boende hemma i Sverige. Han tycker också att maten är billigare och mycket fräschare än hemma i Sverige även om Eurons införande har skjutsat priserna upp i höjden.
- Jag har aldrig ätit så mycket grönsaker och frukt som här, men så har jag också råd med det, säger Ulf, som oftast unnar sig att gå på restaurang på helgerna. Där kan en middag med vin eller öl kosta runt hundralappen.
- Jag tycker att jag lever rätt gott på min sjukpension här, säger han, och berättar att den allmänna sjukvården är helt gratis. Att gå till en privatläkare kostar drygt 200 kronor per besök medan man betalar 25 procent av kostnaderna för alla mediciner. Att gå till tandläkaren är rejält mycket billigare och i höst ska Ulf sätta in en fast brygga för att ersätta en rad tänder som han slog ut i ett olyckligt fall i badrummet. I Sverige skulle behandlingen kosta runt 20 000 enligt de uppgifter
Ulf har fått. Pa Kreta stannar kostnaden på 5800 kronor.
Det ska bli skönt att få det fixat, säger Ulf, som tycker att hans flytt till Kreta är den billigaste lösningen för svenska myndigheter. I Sverige skulle han troligen få sitta i rullstol och forslas omkring med färdtjänst.
Här tar han sina promenader med hjälp av kryckan, han åker med de lokala bussarna och han får skjuts av goda vänner runt hela ön. Han har andats sval bergsluft i högt belägna byar, vandrat i raviner, klappat mångtusenåriga ruiner och njutit av blommande timjanbuskar längs vägarna.
På kvällarna, när svalkan kommer, cikadorna surrar och fladdermössen sveper genom nattmörkret är hans tankar ofta ljusa.
- Jag har hittat hem.
Trots att det finns saker som är besvärligare här än i Sverige så är det här jag vill leva. Värmen, människornas generositet och det lugna tempot gör hela skillnaden. För den som inte mår bra i Sverige kan jag rekommendera en flytt av hela mitt hjärta. Man förlorar ingenting på att försöka, säger han men man bör prova innan man flyttar för gott."

Ewa / journalist

Uffe
Pset är hon som har tagit min avatar. Hela bildserien kommer snart upp på webben.

[Birgitta63]

Hej Uffe !
Så fint journalisten skrev om dig.Ett paradis som alla människor behöver.Man ska njuta av livet.Sol och värme gör gott för själen+lugnet som du fått.
Önskar dig god fortsättning i paradiset.
Birgitta 63 .

[litentuva]

Uppskattade läsningen

[Annki]

Tack för intressant läsning Uffe!

Ann-Kristin

[Anna Pernilla]

Det lät verkligen som om du har ett bra liv som du trivs med! Lycka till vidare!

[Carina]

Tack för en trevlig läsning, roligt att höra att du mår bra i ditt hem på Kreta.
Ha det fortsatt bra!

Carina

[Wardakis]

Det där var väl förra året, eller är jag helt ute och cyklar????
Gunilla

[Bennyboy]

Takker for interesant innlegg

[ofelia]

Tack!
Det var en mycket intressant och välskriven artikel.
/Ofelia

[IRSA]

Härlig läsning, det var nästan som om man kände värmen o dofterna från Kreta. Må så gott.

Irene

[Janet]

Väldigt fint att du lade ut artikeln för läsning! Modigt av dig att flytta, tycker jag. Och jag är glad att du trivs så bra! Och vilket värdpar du har... =)

[Poppis53]

Jag tycker inte de va speciellt modigt. Pappa har alltid varit greklansnörd. Tycker han smet lite.
Gabbs

[UlfWiman]

Nu har visst dottern givit sig in i debatten.
Hon är lite putt på pappa, för hon ville följa med, men fick inte för mamma.
That´s it. Jag ska ringa och prata med henne. då jag anser detta är av privat karaktär.

Uffe

[aris4]

Hej Ulf!!
Tack för intressant läsning och mycket bra skrivet av Ewa.
Det känns som om man nästan fattar ett beslut som man egentligen vill ska hända. Har haft flytt i tankarna många år men är kanske dock lite för bekväm ändå för att göra slag i saken.
Det är som du säger, allting är lättare med vissa saker om du har grekiska vänner som kan ställa upp o hjälpa till när det behövs.
Nu har jag dock det, har då endast prövat 3 månader för länge länge sen men det var mina bästa månader i livet i Grekland.
Men naturligtvis kan man träffa andra nationaliteter som är minst lika trevliga och hjälpsamma.
Inte helt omöjligt att inom de närmsta åren flyttar ner jag oxå. Man måste förbereda sig och naturligtvis prova innan som du säger.
Ha de så gott så länge och skicka gärna mer berättelser.
Sanna