![]() |
|
#1
|
||||
|
||||
![]()
Hmm, tur att vi är olika. Det var faktiskt ingen utsikt som jag riktigt längtar speciellt efter. Visst är det fint att titta ut på havet och se solen röra sej mot det men nog vill jag gärna se lite mera människoliv också. Stranden nedanför Elenis är ju inte Kykladernas bästa men säkert blir det lite folk där ändå men inte så att det blir riktigt intressant att sitta och titta vad som händer.
I Egiali bodde vi för många år sedan på första parkett, en av butikerna nere vid hamnpromenaden hade ett rum "uppe på taket" som de hyrde ut, balkongen var väl på typ 200 kvm och då man bar stolen med sej längst fram till kanten så kunde man sitta och titta ner på allt som hände på gatan och om man tittade upp så såg man rakt ut i havet. Jag uppskattar den utsikten mera än den på Elenis men rummen är garanterattio gånger (minst) bättre på Elenis än vad de var i Egiali. Jag vet för övrigt inte hur man hittar tillbaka till stället i Egiali så ni behöver inte fråga. Mvh Janérik |
#2
|
||||
|
||||
![]()
Utsikten var underbar när vi var där men det blåste kallt som bara den och stranden kallade jag inte för strand men de kanske har förbättrat den. Vi badade aldrig där kräsna som vi är men jag är inte representativ för vad folk normalt gillar i Grekland. Jag gillar inte klippbad, avskyr grusstränder och vill ha sand eller finslipade stenar.
Eva |
#3
|
||||
|
||||
![]()
För mig var det ju inte exakt Eleni room som var själva känslan i Jannes film utan känslan han förmedlade just till mig av att efter allt planerande och drömmande äntligen är framkommen till min grekiska ö och för första gången kliva ut på balkongen och titta på den underbara utsikten och känna lyckoruset av att vara framme....att det liksom känns som man har sockerdricka i blodådrorna...men jag är kanske ensam om den känslan..eller är jag kanske dålig på att förmedla vad jag menar?
![]() Yanna |
#4
|
||||
|
||||
![]() Citat:
![]() |
#5
|
||||
|
||||
![]() Citat:
![]() |
![]() |
Ämnesverktyg | |
Visningsalternativ | |
|
|