Efter femtio dagar

[sjöborren]

50 dagar i Grekland har satt sina spår upptäckte jag då vi kom hem.
- Vad är klockan i Sverige nu frågade jag min man efter att sjunkit ner i tv- fåtöljen och greppat fjärrkontrollen.
För drygt en vecka sen stod jag i hallen, bredbent som kolossen på Rhodos, med öar av svettiga och skrynkliga kläder runt fötterna.
Överst i den blå högen låg min mans kalimera-tröja still alive. Min egen fick utreseförbud för flera år sen efter att den dekorerats med: vinstänk, oljefläckar, salt, ouzo-skvimp och kokos. På den tiden låg Hawaiian tropic som en solskydds-dimma över grekiska stränder.

Jag synade sandalerna min man bett mig slänga. Visst, åldern hade tagit ut sin rätt: det svarta hade grånat, skinnet slappare och små dekorationer hade tappats längs vägen. Men på dagarna tog dom mig till stranden och väntade sen tålmodigt under solsängen. På kvällarna hände det att de bjöd upp till grekisk dans.
Min mans vandringskängor såg slitna ut där dom låg vilket inte var konstigt med tanke på alla mil dom vandrat längs upptrampade getstigar och asfalterade vägar.

Kan meddela att sandalerna fortfarande lever.