Det svåra språket

[Netwolf]

Jag läste i Staffan Stolpes bok "I skuggan av en lite ouzo", om det svåra med att förstå grekiska. Han berättar bl a om när han lärt sig säga "nu" eller "genast" på grekiska, men det visar sig att han egentligen sagt "senare" eller "ikväll". Han berättar om att han frågar en grek om denne vill gå med och äta och han säger nu på grekiska, fast greken tror han säger "Vill du gå med och äta ikväll?". Greken svarar ja (som faktiskt uttalas Nä) och går därifrån, medan en förundrad Staffan står kvar. Och sen ropar han ånyo "Ikväll" till greken som vinkar och fortsätter gå.
Snacka om språkförbristning. Tydligen är det gammalgrekiskan som ligger till grund för nygrekiskan som ställer till det. Inte underligt att öar och städer heter olika hela tiden. Milos och Melos, Chania och Xania osv. Total förvirring!
Det påminner mig om en svensk tjej som jag träffade för några år sen. Jag har alltid undrat om detta är sant, men det kanske det är med tanke på grekiskans svåra språk. Den här tjejen var gift med en grek i Aten. I över ett års tid så, hade hon på grekiska sagt "Min man är en grek" och hon hade reagerat på att grekerna verkat en aning roade, men det tolkade hon som att hennes uttal var lite lustigt. Hon förstod varför de var så roade när hon fick reda på den egentliga innebörden på det som hon hon sagt. Dvs, "Min man är en gurka"! Ridå!

/Netwolf