Visa ett inlägg
  #1  
Gammal 2021-06-03, 09:56
Ylva A Ylva A är inte uppkopplad
 
Reg.datum: aug 2008
Ort: Östersund/Koutsounari
Inlägg: 1 440
Standard Er man i Ierápetra 2021, maj

Något försenad kommer här några tankar kring avslutningen på den nio månader långa vistelsen, nedskrivna i Östersund.

På den ortodoxa påskaftonen den 1:a maj kom Pelagia in med påsk-soppa med kyckling och ris på kvällen. Under dagen hade hon varit väldigt pratsjuk. På natten innan, kl. 03, hade innertaket i deras sovrum rasat ned. Det var inte så många år sedan senaste gången. Vilken chock, men olyckan gav bara ett litet sår i huvudet på Georgos. På tisdagen den 3:e kunde kaféer och tavernor öppnas. Då kunde jag skjutsa grannen på Georgosdagen till ”Kimeri” (taverna i byn) på morgonen. ”Den första gången på 6 månader, som jag får gå på kafenio”, sa han. Vi själva besökte kantinan på kvällen med 10-talet besökande gäster. På vägen hem såg vi hur det var packat ute på den stora altanen på ”Kimeri”. Borden för fyra personer var nu hopsatta till långbord och vi kände oss glada, att vi inte varit där. Det har varit svårt, för de som behöver sociala kontakter. Den 3:e sa en av de visa virologiska männen: ”Om 10 dagar öppnar gymmen”. Var det fel, blir han nog bara en vice tjänsteman. Gymsant(?) skulle ha varit gynsamt(?) för oss. Gymmen öppnades vid månadsskiftet!

Den ortodoxa påsken passerade utan kyrkofirande för oss. Vi kan därför inte rapportera om befolkningen överträdde förbuden om antalet besökande eller inte. Jag kan tänka mig, att vi nästa år går ut som i gamla tider. I år var det inte läge, eftersom det var begränsat antal i kyrkorna och det antalet borde ges till de troende ortodoxa. Påskdagslunchen var ett upprepande av den protestant/katolska lunchen. Vi var hos Angelina och Jannis tillsammans med albanerna. Angelina hade sin syster hemma, som är nunna i Italien.

När Akram flyttat ut och städat lägenheten, skulle han efter telefonsamtal, lämna över nyckeln och få godkänt efter husägarens städkontroll. Men ägaren kom istället till Akrams arbetsplats tillsammans med en av kompisarna i ett försök att pressa ut mer pengar. Då ställde Akrams albanska arbetskamrater upp till hans försvar, så några extra slantar fick inte ägaren. Några dagar senare ville mannen prata med mig och förklara. Han började försiktigt, men jag var beredd! När jag blir arg (vart 5:e år), blir jag riktigt arg. Vi inledde meningsutbytet på grekiska. Här kommer några av de verbala inläggen: ”Du är inte ärlig och håller inte gällande kontrakt”. Då hotade han mig, men bytte språk till engelska, för att grannarna inte skulle förstå. Han: ”Du får inte parkera framför mitt hus”. Jag:” I så fall ställer jag min bil utanför mitt, så du inte kan passera”. Han: Då kör jag på din bil”. Jag:” Det gjorde du en gång förut, utan att jag sa något. Dessutom är all mark gemensam. Gör du något med bilen, kapar jag dina el/tele-ledningar, som ligger på mitt hus”. När jag sedan påpekade, att Akram hade kontrakt på lägenheten fram till den 23 juli för 200 €/månad inkl. vatten och el och att det på kvittot för betalning stod 70 €, sa han ”That`s the greek way, you do it different in Sweden”. Med tanke på den just avslutade påsken och brännandet av Judas-dockan, kallade jag honom Judas och då blev han helt tyst. Efteråt kändes det riktigt skönt att ha varit ilsk på två främmande språk. Morgonen därpå hade jag tid för att lämna bilen på service. Han hade då ställt sin stora, nya bil 2 dm bakom min och framför min fanns huset. Det var omöjligt, att manövrera sig ut. Lång signal på tutan och ett vrål från mig och promenad till hans lägenhet med hårt knackande på dörren! Jag undrar vad hans nyinflyttade hyresgäst tyckte om att bli väckt kl. 8 på morgonen? Han kom i alla fall ut och flyttade på sin bil. Som längst ned på den sociala skalan och utan att vilja ställa till problem, tvingades Akram iväg. Han har dock hittat en annan liten lägenhet i byn, som han målat och börjar få ordning på. (Den nya hyresgästen är en ung och mycket trevlig grekiska från en by 40 km från Koutsounari.)



Några iakttagelser från Kreta under perioden:
Antalet självmord på Kreta har varit väldigt stort (5 alla män) under maj månad. Kanske med kopplingar till covid, kanske till ekonomiska problem?
Antalet hjärtattacker på Kreta är 160 på 100000 invånare/ år, vilket anses enormt stort. Förklaringen sägs vara fetma och bristande motion. Man har inte längre egna odlingar i städerna, rökningen har ökat och inte minskat som på fastlandet. Medelhavsdieten har skrotats och ersatts med snabbmat. Man äter betydligt mer kött än tidigare.
Att antalet positiva covid-fall i Lasithi-området har varit väldigt lågt.

Arbetet på Kastellis flygplats är i full gång. Just nu arbetar 200 och med 200 fordon. Flygplatsen kommer att ersätta ”Nikos Kazantzakis” i Heraklion. (Den näst största flygplatsen i Grekland). Längre landningsbana 3200 m, större kapacitet, fler parkeringsplatser och toppmodern infrastruktur. Under starttiden bildas 2000 nya jobb och i framtiden skapas 7000 arbetstillfällen och 35000 indirekta jobb. Hur många som försvinner i Heraklion sägs det ingenting om. För oss blir resesträckan ungefär lika lång.

Ylvas virkningar gör succé. Hon får göra provlappar samt ta fotokopior av använda mönster och de sprids i Ierapetra. Hemma hos oss blir det bara fler och fler dukar m.m. som hamnar i skåpen.

Har ni också märkt att antalet ben på oxtopodin har blivit färre och färre? För 30 år sedan fick man hela oxtopodin på tallriken. Min första var på Paros 1978, då en bläckfisk slängdes från tvättlinan på andra våningen ned till familjen under och hamnade direkt på grillen. Så fantastiskt gott! För 3 år sedan var det 3 ben som serverades. Före coronan blev det 2 och nu efter krisen fick jag bara bläckfisk med 1 ben, trots att jag frågade innan hur många podia = ben oxto(8)podin hade.

Spruta nr 1 av Pfizer fick vi den 15 maj sedan vi lyckats skaffa oss ett tillfälligt s.k. AMKA = grekisk sjukförsäkring. Avsett endast för vaccineringen.

I början av maj kom den dag, då vi slapp skriva lappar eller använda telefonkod vid våra uppdrag och utflykter. En sak mindre att tänka på, då man skulle lämna huset. Det kändes skönt. Mask på var det fortfarande och böter 300 € vid överträdelse!

Nio månader på Kreta har varit härliga, trots pandemin. En svensk höst, vinter och vår hade redan passerat, innan vi kom tillbaka. Vi har i stället upplevt kretensiska årstidsskiftningar och jag kan inte påstå, att jag saknat den svenska vintern. Det jag saknat, är den nära kontakten mellan generationerna. Det är mot vår natur som flockdjur, att inte få vara nära barn, barnbarn och vänner. Inte få ta i varandra, då man ses, utan måste undvika varandra. Det kanske hinner vända, innan vi ger oss av mot söder igen! Och där finns det också många, som vi vill krama!

/ Jannis, som önskar er en fin sommar, då vi alla blir ”vaccade” och förblir friska!
Svara med citat