[Marianne]

Eftersom du fortfarande har ett hus i Grekland och eftersom du fortfarande känner att du står med ett ben i varje läger, hoppas jag att du kan fortsätta med att åka ner och bo i ditt hus i perioder, även om jag förstår att det var tuffa villkår till sist.

Så länge man velar mellan länderna så är det jobbigt, men när man har bestämt sig för var man hör hemma, då känns det bra. Så länge man tvekar tror jag att man måste fortsätta med att åka fram och tillbaka och känna efter, med tiden kommer den rätta känslan. Förhoppningsvis.

Så har det i alla fall varit för mig. Född i Skåne, uppvuxen i Stockholm (trivdes aldrig där), bosatt i Danmark där jag är nöjd och glad (saknar aldrig Sverige bortsett från släkten förstås, men det är inte längre borta än att man ses ganska lätt), men jag har också velat fram och tillbaka mellan Danmark och USA och rest fram och tillbaka flera gånger ända tills jag inte hade den där känslan av att gräset var grönare på den andra sidan av Atlanten än där var jag befann mig.

Jobbigast är så länge man inte har bestämt sig. Jag hoppas att du kan fortsätta med att ha ditt hus i Grekland och njuta av det i perioder som passar dig och att du kommer att känna var du hör hemma som tiden går!