Visst är det fantastiskt med ord som väcker ens längtan. I somras satt vi i Tholaria på Amorgos och läste högt från Tomas Löfström
fantastiska berättelse om Amorgos. Vi insåg att vi satt i paradiset och när denna textrad kom
"
I Tholaria äter jag vid ett bord prytt med nyplockade blommor, dhalior, gladiolus, nejlikor. Flickan bakom disken har röd kjol och sjunger tyst medan hon gör i ordning dolmades och tzatziki och ställer fram brödet och karaffen med retsina. Mellan husen skymtar jag bukten och Egiali och havet"
insåg vi att vi satt precis där! På taverna Panorama, där man ser Egialibukten mellan husen. Det var ett oerhört starkt ögonblick och det var inte utan att rösten stockade sig under högläsningen!
/Netwolf