Det var Masse som fick mig och min man intresserade av att promenera, från Pandeli till Lakki. Nu vill inte jag kalla det promenad eftersom det var väldigt långt att gå. Och att gå längs vägrenen, och ofta behöva korsa den hårt trafikerade vägen, var ibland med livet som insats.
Men jag tyckte om Lakki: arkitekturen och hamnpromenaden med sina tavernor. Men att ”promenera” tillbaka orkade vi inte, men jag orkade att höja handen
och stanna en taxi.