På vår
FB-sida var det någon som delade ett inlägg som handlade om getter som levde ett bra liv. Då kom jag att tänka på en nyfiken get som jag och Camilla träffade i Rouvasravinen på Kreta. Vi gick ravinen upp och ner och fågelskådade under vandringen. När vi kom till toppen av ravinen hade vi picknick, och då träffade vi denna roliga get.
Geten börjar närma sig oss med nyfikenhet.
Jag lockar fram geten med lite tomat.
Geten tyckte att det var jättegott och ville ha mer, och började bli närgången.
Jag tyckte att den blev lite väl närgången och jag blev en aning besvärad.
Camilla sa: getter är bara söta och gulliga, och inget att var rädd för. Så här blir man kompis med getter, sa Camilla.
Jag kan försäkra er att Camilla ångrade sig, för fågelskådningen blev inte alls som hon hade tänkt sig. Men roligt hade vi, och geten också, verkade det som.
