[lugnagatan]

Att höra om denna matlagning rör till tårar. Men hur ska det gå att leva i Grekland utan Jansson ? Här i Prag har jag hittat något som liknar ansjovis till Jansson för att bjuda vänner på något riktigt svenskt, men i mitt senaste boende har jag inte ugn.
(Men däremot finns det en uppsjö med milda inläggningar av skarpsill, i olja med olika kryddningar, dom bästa har bilden av Oskar den II:e på sig.)

"Svareno vino" blir det , glögg som kokas med anisstjärna, nejlikor och hel kanel. Den bjuder man på i små gatustånd hela året.
Inget julbord existerar här (men "svedsky stol" - svensk bord - alltså gående bord, är ett begrepp) , och centrum i julmaten är karpen, som säljs levande ute på gatan i stora kar, där man också slaktar den .
Det ska vara karpkotletter med knödel och rödkål. Rödkål är ett måste för mig i julmaten, den väcker ensam alla minnen av barndomens julbord.

Riktig gammalbömisk mat är fläsklägg med en halv anka ovanpå , korvar , knödel och rödkål, allt på en tallrik, den äter man hela året. (Gärna komagesoppa som förrätt.)

(Knödel är skivor av ett slags degigt men ändå luftigt bröd.)

Någon riktigt inlagd sill finns inte (utan en stor rullad sill med skinn i en lag som mest smakar ättika), ibland fuskar jag och går och köper riktig svensk inlagd sill på IKEA, den finns ju i så många varianter!

Dopp i gryta och sparrisomelett är också ett måste, men det har jag fått vara utan i många år.
"Svedsky masove koulati" - svenska köttbullar - är också ett begrepp, man köper köttfärskulorna färdigrullade i genomskinliga plastformar, och steker själv.

Själv brukar jag köpa små frysförp. från Findus som det står "Persilja" eller "Gräslök" på riktigt svenska på.

På julnatten lagade en vän en gång soppa på rökt fläsklägg , vilket skulle vara något riktigt tradtionellt tjeckiskt.

God Jul.