Sedan en tid tillbaka tycker att det här med corona börjar bli riktigt, riktigt tråkigt. Är inte själv drabbad av viruset och känner heller ingen som har drabbats. Så jag ska absolut inte klaga. Men ändå. Det börjar bli väldigt lååångtråkigt.
Så jag har börjat gå långa rogivande promenader i vår lilla stad, och lyssnar samtidigt på musik som jag inte har hört på många år. Just nu betar jag av Ulf Lundells skivor, från första albumet (Vargmåne 1975) till senaste albumet (Tranorna kommer 2019).
Idag kom jag fram till ”Längre inåt landet” som kom 1980. Den plattan har jag så många fina minnen från. 1980 var nämligen ett av de roligaste åren i mitt liv. Jag ramlade tillbaka till mina nostalgiska minnen och helt plötsligt blev livet mindre långtråkigt.
Karlskrona älskar mig.
Första låten heter ”Glad igen”, så det började ju väldigt bra. När jag var på väg tillbaka till vår lilla ö såg jag den här skylten på bilden ovan, och då blev jag extra glad igen. Jag stannade till en stund och vilade ögonen på min älskade stad, och då hörde jag introt till låten "Bättre tider" i mina hörlurar. Då blev jag ännu gladare, och långtråkigheten var som bortblåst. Tack Uffe!
”Vi går mot bättre tider
Tro mig, tro mig
Det här är inget skämt
Och inte heller är det
Tro mig, tro mig
Nånting som jag själv bestämt
Vi går mot öst
Vi går mot väst
Vi går mot ljus, vi går mot liv
Vi går mot fest
Svartsynen kramar dig sönder och samman
Död, pest och pina
Är inne i år
Huden ska frätas av sår
Men allt det där är skitsnack
Och spöken i hjärnan
Jovisst är det jävligt, och visst är det svårt
Men tar man sig en titt på själva innersta kärnan
Ser man framtidens skepp och det är vårt
Jag tar risken att bli kallad
Flummare och fåne
När jag säger att jag ser den varje kväll
Jag syftar då förstås på
Vattumannens måne
Som ler, och säger:
"Öppna alla spjäll!
Det blir en jävla kamp,
Men ni har tiden på er sida
Om hundra år ser allting annorlunda ut
Det som sker är oundvikligt
Det ska smärta, det ska svida
Men en vacker dag är helvetet slut
Vi går mot bättre tider
Tro mig, tro mig
Det här är inget skämt
Och inte heller är det
Tro mig, tro mig
Nånting som jag själv bestämt
Vi går mot öst
Vi går mot väst
Vi går mot ljus, vi går mot liv
Vi går mot fest”