[Monica P]

-Gränder är bevisligen oerhört attraktiva för greklandsbesökarna. Många vackra bilder har vi sett och entusiastiska beskrivningar på vindlande gränder, mer eller mindre vitkalkade eller stenbelagda.

-Här på Kalymnos är det inte så väldigt många såna gränder. Vad vi har, är ett myller av trassliga gatstumpar, mest på östra sidan av stan. Husen och gatorna sträcker sig upp över bergssidorna , stan är som en dalgång som mynnar ut i havet.

-Den tidigaste bebyggelsen var sparsam nere vid hamnen, som man kan se på jättegamla fotografier. Rädslan för ovälkomna besök av korsriddare, pirater, krigshärar var reell, och man byggde en bra bit uppåt landet där man hade god utsikt mot havet.

-"Chorio" finner man på många öar, oftast heter den ursprungliga huvudorten så. Så även på Kalymnos. Dit drog man i ofärdstider.

-När man åker bil eller moped ser man bara trafiken och gatan framför sig. Idag hade jag anledning att fördriva några timmar och tog mig för att promenera i stadsdelarna på östsidan. Här på ön har gatorna sällan namn, man benämner områdena efter kyrkoföramlingen de omger. Jag gick i Evangelistria, Papadi, Agios Mammas...

-Upptäckte för mig helt nya områden. Trasslade in mig där gatstumparna tog slut. Gick i trappor och mellan hus där buskagen växt ihop. Såg urusla hus vägg i vägg med nymålade, påkostade. Fick fråga mig fram på en del ställen.

- Stan är inte stor, men bebyggelsen är tät även om numera många hus står tomma. Kanske ägaren jobbar på cementbruket i Darwin eller målar viadukter i Ohaio. Kanske han rent av dyker efter svamp i Tarpon Springs.

-Så kunde jag hämta min nyservade moppe och susa iväg på kända vägar.