Citat:
Ursprungligen postat av Agda
Med händer och fötter!  Det enda jag (vi) kunde var lite av bokstäverna sedan min tid på Cypern och hälsningsfraser förstås. Med en "Palör" och Tv fick jag snabbt ett ordförråd men vägen till att prata meningar är fortfarande lång.Det är lättare att förstå (om de pratar långsamt) än att prata. När vi kom till byn var det en bror och syster som kunde prata lite lite engelska.
Agda |
Agda, prata på du, det är det enda sättet att komma över tröskeln. Naturmetoden, alltså, lyssna och gissa. För mig gällde det att jag identifierade verb och substantiv först. Inte så noga med böjningarna. Så småningom hörde jag och kände igen flerstaviga ord, så märkte jag att verb böjdes efter omständigheterna. Det var som att gå i en trappa.
Efter alla dessa år gör jag fortfarande en hel del fel, men det LÅTER bra om man bemödar sig mer om tonfallet än om grammatiken!
Tack vare pratsamma arbetskompisar i Aten, som inte gav sig förrän jag fått fram vad jag menade, med vildsinta gissningar ibland, lärde jag mig att inte vara rädd utan kasta mig i och börja simma, liksom.