1985 var jag och min dåvarande flickvän Margareta på Ios. Samtidigt befann sig några vänner i Rethymnon på en charterresa. Vi bestämde oss för att överraska dem och åkte en mycket långsam färja till Heraklion på Kreta. Vi kom fram sent på natten och fick sova utomhus i hamnen. När vi vaknade till solens uppgång tog vi en taxi till Rethymnon och fixade ett rum och letade därpå upp våra vänner.
Vi lärde känna en grek som hette Nikos som hade en affär där han sålde lädervaror. Vi besökte Nikos affär varje dag. Inte just för att handla utan för att få oss en pratstund för han var både underhållande och mycket trevlig Han bjöd alltid på raki och läsk. Vi handlade dock en del av honom, till mycket låga priser, och vi undrade hur han kunde gå med vinst.
Nikos 1985 och Nikos 2004.
Till sist började vi även träffas på kvällarna. Flera kvällar bjöd han ut oss på restaurang, vi var åtta personer och varje gång var det han som betalade, och det utan några krav på att handla i hans affär. Som svensk kändes inte det bra.
Läs fortsättningen här.