Följer den svagt lutande asfaltväg från Marathokampos mot ”brytpunkten”, alltså den punkt där jag har utblick över både södra och norra sidan av ön. Och (framför allt) det börjar bära utför.
Det går långsamt för det blir ständiga stopp för att hinna ta in den fantastiska utsikten. Närmast Marathokampos och i diset i vänster kant skymtar Agathonissi och mitt i bild skymtar Lipsi.
Fortsätter på lätta fötter trots en förfärlig mängd vatten i ryggan.