Visa ett inlägg
  #10  
Gammal 2019-08-11, 13:05
Netwolfs avatar
Netwolf Netwolf är inte uppkopplad
 
Reg.datum: jul 2005
Ort: Göteborg
Inlägg: 11 649
Standard Sv: En fantastisk historia!

Jag har i sommar besökt Paros och givetvis var tvungen att avlägga ett besök på Longovardaklostret. Bara feelingen att köra upp till klostret, exakt på samma väg som den tyske kommendanten färdades på för 75 år sen, var en märklig känsla.


Utsikt från klostret mot stora vägen.


Den kvinnliga delen av resesällskapet fick f ö stanna hemma, då grabbarna grus inte släppte in några kjoltyg.


Jag var enda besökaren just då. Först släppte abotten in mig i kyrkan och stängde dörren. Där fick jag sitta en stund och begrunda det fina altaret och kika in i sakristian.


Efter en stund släppte han ut mig och fick jag spankulera fritt omkring en stund.


Det kändes nästan som att tiden stod stilla. Man kan förstå att Meerenberg blev påverkad av denna sakrala miljö.




Riktigt gammalt är det dessutom. Här en sten med årtalet 1614 inristat.


Abotten var väldigt trevlig ehuru han inte pratade engelska alls. Han tillkallade dock en munknovis, som visade sig vara fransman och dessutom engelsktalande. Han fick agera tolk mellan mig och abotten. Jag frågade bl a om händelsen med tyskarna och han kunde bekräfta att det var så det gick till. Jag sporde om tavlan som Meerenberg var så betagen i, men han sa att den inte längre fanns kvar där. Den hade för många år sedan förts tillbaka till St Peterburg.


Han var som sagt väldigt gemytlig och bjöd på sötsaker, vatten och Raki (!). Och han trugade verkligen. När jag pekade på hyrbilen och försökte förklara att jag körde bil, så yttrade han de enda engelska orden jag hörde honom säga "good for body and soul" och pekade på sin mage.

Nu snurrade tankarna. Jag kunde plötsligt förstå hur Meerenberg kände sig den där gången. Här stod jag inför den allvarsamma abotten som stirrade på mig och hela klostermiljön bara sköljde över mig. I mitt inre kämpade jag mot moralens väktare. Att dricka sprit och köra bil, gör man ju bara inte. MEN man nekar heller inte en gåva från en helig man i hans egen miljö...så till sist gjorde jag en Meerenberg och gav med mig och tog en hutt.
Då blev han nöjd, sken upp och tackade mig för besöket (eller nåt på grekiska iaf) gick in i klosteret och stängde dörren.


Ja, det var med en märklig känsla jag åkte därifrån. Jag som inte är det minsta religiös, kände en inre frid som jag inte kunde förklara. Eller så var det bara Rakin som värmde i magen...

/Netwolf
Svara med citat