Sv: Två år....
Jag känner hur detta är svåra saker som berör en på djupet. Var har man sina rötter när man har bytt hemland? Är de överallt? Var är man nöjd, tillfreds?
Precis som Janerik så har jag också bytt hemland i ungdomen och jag saknar alltid någonting... vare sig jag är här eller i Finland. Hjärtat är öppet och längtan bor där. Att inte få vara nära sina nära och kära tär på en.
I Grekland känner jag mig hemma för jag tycker att grekernas sinne liknar det finska. Eller? Det passar mig i alla fall som hand i handske.
Jag kan inte säga att jag alltid skall bo/leva i Sverige, jag måste till Finland, jag måste till Grekland.
Kanske skulle vi flyttfåglar ha ett eget land, ett som innehåller allt det goda från de länder vi har vistats i. I mina drömmar...
|