Citat:
Ursprungligen postat av inkfish
Anna Pernilla, liselotti, Hellen - vilka alternativ tror ni att de här människorna har?
Om ni själva fick välja mellan en vettig försörjning och förnedringen i att tigga, vilket skulle ni välja?
Kan ni verkligen inte se att det handlar om utsatta människor även om de "byter om till tiggarkläder"? Och varför skulle någon som har pengar "spela fattig"?
|
Kan du motivera vad ursäkten är för de många personer i Sverige som "tigger" i stor omfattning. De som samlar in miljontals kronor som ska gå till bättre behövande. De som skänker bort de föreskrivna 11 procenten och fyller sina fickor med resten.
Det kanske är fattiga stackare som är lyckligt lottade med entreprenörsegenskaper?
Jag har också tiggarhistorier som är självupplevda utan att vara skrönor.
I början på 90-talet hade jag ett jobb där jag hade utsikt över gågatan i Malmö. Det gick en kvinna där nere flera timmar om dagen med ett barn på armen och en lapp i näven som det stod skrivet något i stil med "
Snela jelp mig jag er från Romania och svälter - Ge mig 100 kronor till mat"
Varje dag kom en fin Mercedes och hämtade henne, precis som det gör i era skrönor.
Jag har också funderat på det här med tiggeri och har väldigt många gånger funderat på om man inte kan ge barnen glass, leksaker eller nåt annat än pengar. För som någon skrev så fortgår barntiggeriet så länge folk ger de pengar.
Jag råkade ut för en "ärlig" tiggare i Kalabrien som sålde riktigt krimskrams för 1 och 2 € styck. Det vara bara skit men hon försökte göra nåt kreativt för att få pengar. Hon stannade till och vilade sig i skuggan på strandserveringen och försökte lite diskret sälja sitt skräp till mig. Jag tackade nej och bjöd hene istället på en fika som jag vet att hon aldrig skulle unnat sig själv.
Däremot blev jag tillfreds med att se henne stolt stå och njuta i fulla drag av sin fika. Därefter kom hon fram till mig och skänkte mig en av sina krimskramsprylar.
Nu i somras var det en gammal man som tiggde med "stolthet" på Skiathos. Han gick runt med en gammal polaroidkamera och erbjöd bilder som han tog på en o sen sålde för 5€ styck. Jag har kanske fel men jag upplevde det som att tigga med finnes och stolthet. Ingen var intresserad av hans polaroidbilder med dålig kvalitet, men jag köpte bilder av honom och spelade jättenöjd. Däremot till djurhem kan jag skänka pengar. Jag skänkte för övrigt 25.000 spänn till ett fotbollslag med dålig klubbkassa innan säsongen drog igång.... Det finns nog mycket man kan göra som är bra? Men att skänka pengar till tattarfabrikerna som specialiserat sig på tiggeri tror inte jag är rätt sätt. Prova att ge dom en begagnad jacka så slänger dom den i huvudet på en. Jag hjälper folk här hemma i Sverige istället ibland när tillfälle ges. Jag är en för lat o dålig människa för att aktivt orka hjälpa till.