[Ylva A]

Säga vad man vill – Grekland är ett galet land! Du läsare håller säkert med, men tänker nog på helt andra saker än jag. Här kommer ett exempel på att landet är speciellt. Den 23:e gick vi in till vår granne och gratulerade honom och helgonet på Geórgos-dagen. ”Det gör ingenting att ni gratulerar, men Geórgos-dagen är flyttad till måndagen efter Påsk”, sa han själv. ”Hur är det med 1:a maj då?” Sa vi med tidigare erfarenheter i åtanke. ”1:a maj är flyttad till tisdagen efter Påsk.” Så nu har grekerna förlängt påskfirandet med 2 dagar. Då förlåter ni säkert mig också, som låtit skrivandet förflyttas in i maj. Det skall bli intressant att se om de orkar demonstrera efter all påskmat. Före Påsk var det 48 timmars journaliststrejk.

Efter ett tandläkarbesök i staden, tog vi för ovanlighetens skull ett stopp på ett snabbmatställe och beställde kebab och öl. Vi hälsade på ett par som brukar besöka växthuset, där vi brukar hjälpa till. ”Allt paret där dricker, betalar jag”, sa den skäggige mannen. ”Det är väldigt bra människor, som hjälper vänner utan att ta betalt”. Offentligt beröm är vi inte vana vid i Sverige och få har spontant bjudit oss på öl!

Månaden april kan kännas lite sval, framför allt på kvällar och nätter. Dock icke detta år. Efter 4 månaders vinterviste med blåst och varierande temperaturer, var det skönt att varje dag få utesittartemperaturer på över 20 grader. Då är det lätt att planera inför nästa dag och nästa vecka. Något som vi har lärt oss aldrig slår in, eftersom planerna ändras från dag till dag beroende på goda vänner. Vintern här sägs ha varit mild med uteblivna regn. Endast 110 mm har fallit och det sägs vara katastrof för växthus och oliver. Sedan den 9 april, då vi kom, har det stormat 2 dygn. Det första tillfället förde med sig en brand med många förstörda växthus utanför Ierápetra. Den senaste stormen skedde på den ortodoxa påskaftonen, vilket gjorde att vi ställde in kyrkobesöket. Jesus har nog återuppstått och Judas har säkert snabbt brunnit upp ändå. Åtminstone säger grekerna vi möter, att han har återuppstått. Hälsningsfrasen är Kristós anésti. Jag får ibland lust att säga, att han gjorde det för flera veckor sedan i Sverige.

Våra grannar Geórgos och Pelagia har blivit vänligare. Vi pratar längre med varandra och Pelagia delade med sig av kalesónia (påskkakorna) med Geórgos tillåtelse. Lantbrukaren Manólis jobbar fortfarande med sina grönsaksland 200 m från sitt hus trots sina 88 år. Han bereder nya områden under olivträden, men har inte längre några hundar. Både tråkigt och bra för oss. Nu får vi själva äta upp all hemlagad mat och låta andra ta resterna, när vi äter ute. Det finns en hund i hans gamla område ”Såpato”, men den vill inte ha någon mat, för den är redan död. Där har vi sett en annan underlig sak. En igelkott vänd ut och in. Magen uppäten och taggarna krängda in som i en säck. Är det någon som behöver ett ”igelkottaskinn”, kanske till någon politiker? Manolis har gett oss ytterligare ett visdomsord: ”Se till att maten är lagad innan du dricker!”

Under vår bortavaro blev vår parkerade bil demolerad på sidan av den trailer, som våra finska övervintrande grannar hade ställt bakom vår bil. Vid en nordlig storm slet sig släpvagnen och rullade på bilen. Så nu är framdörren ny och hela sidan nylackerad. Allt var klart och betalt med finska försäkringsbolagspengar innan vi kom.

Akram ringde i december och berättade att en granne till honom (tavernaägare i byn) hade haft inbrott i sin lägenhet under sin månadslånga semester. Det är första gången vi hör talas om husstölder i vår by. Runt Östersund sker det inbrott i hus varje vecka.


I Östersund har vår franska balkong ersatts med en extra stor. Om bara sol och värme infinner sig, stolar och solskydd inköpts, så kanske vi kan ta plats utomhus där också.

Två akuta besök på lasarettet har medfört att jag nu äter piller för att undvika hjärtarytmi. Efter några veckors tillvänjning fungerar jag bra igen.

Det härliga vädret i april har medfört mycket altansittande med läsning, korsord och sudoku. Vi har brist på jobb sedan våra odlingar blivit rensade av Ylva. Ylva har också varit flitig med sin virkning. En stor vit duk finns nu i fönstret i en sybehörsaffär i Ierápetra. Ägarinnan Eléni har länge önskat att Ylva ville avyttra någon av dukarna, som hon annars brukar ge bort. Ylva är nog affärens största garnkund. Nu kanske det blir inkomster istället, så jag kan berömma min flitiga Lisa?

Månaden har också betytt många tavernabesök tillsammans med vänner av olika nationaliteter. Om någon reser ”hem” blir det extra sammankomster. I hemlandet väntar kanske alkohål och här finns bra och billig mat och alkohol.

Om någon till äventyrs undrar varför vi stannat så länge i Sverige, är svaret att vi har en sonson på 4 år, som vi vill och får träffa nästan varje dag. En dag mitt i en lek, på väg hem från dagis, stannade han upp och sa ”Farfar, jag älskar dig”. No comments!

Vi hörs hoppas
Jannis