Citat:
Ursprungligen postat av Netwolf
Jo du, Masse. Det är lätt att fastna. Precis som i Tomas Löfströms fantastiska skildring av Amorgos.
"Att nå dit är att närma sig evigheten"
En gång drabbad, så är du för evigt förlorad. Jag vet inte vad den där ön gör med folk, men alla borde få besöka den åtminstone en gg i livet.
Jag har läst den där berättelsen, så många ggr att jag nästan kan den utantill. Och när vi lunchade i Tholaria, ser jag scenen i hans berättelse bokstavligen utspela sig framför mina ögon. En flicka som gjorde i ordning maten, svagt nynnande. Och platsen. Ja, den var exakt så vi satt och såg havet. Banne mig om det inte var samma taverna. Det var nästan läskigt och jag blev nästan lite rörd...
/Netwolf |
Fantastisk berättelse! Publicerad i Vagabond 1993. Om den då var tämligen nyskriven så är den nu nästan 30 år gammal. Man funderar ju på hur mycket av det som han beskriver som har hunnit förändras på den tiden. Kanske inte så mycket som man kan tro eller befara, hur man nu ser på den saken.
Oavsett hur det nu är med det så lär ju i alla fall en sak vara förändrad. Om jag någon gång kommer dit så är det ju inte lönt att spana efter en ung flicka med en drake tatuerad på vänster axel. Men säkert skulle det vara trevligt att träffa Tina även om hon nu nått mogen ålder. Ännu en anledning att besöka Amorgos!
Masse