[Ylva A]

Det är soliga och sköna dagar på sydöstra Kreta, men nattemperaturen sjunker ned mot + 16. Vi hade frågat Nifiko, lantbrukarhustrun, om hon ville att vi plockade oliver för inläggning till henne. Efter sin operation har hon haft dålig ork och sagt att hon inte vill i år. I fredags hade vi, vid vår morgonpromenad, passerat familjens ägor ”såpato” och plockat granatäpplen till henne. Vid ny förfrågan om oliver berättade hon var i olivlunden vi kunde hitta större gröna oliver. Trots lite yrande blåst gjorde vi idag slag i saken, stannade i olivlunden, hittade rätt träd och plockade 2 kg små blåsvarta oliver till oss själva och 7 kg mellanstora gröna till vår vän. Det är en underbar naturupplevelse att vara bland de många träden, välja ut de man tror är de rätta och fylla plastkassarna med bären. Varje år tänker jag, att så fina bär har vi inte plockat förut och varje år märker jag vid rensningen, att det är så många bär att rensa bort. Det är svårt att se skavankerna i solskenet.

De få timmarna i solens sken går fort, men upplevelsen är lika skön (eller ännu skönare), som när man plockar lingon eller hjortron. Men det är bättre arbetsställning, bättre väder och inte lika slitsamt vid olivplockning.

När vi passerade Nifiko och lämnade över olivkassarna, klev hon trött upp från sängen, tackade för oliverna men la till: ”Ni skulle inte ha plockat oliver idag, det är ju söndag”! Jag undrar, vad hon säger till maken Manolis, som jobbar i trädgården även på vilodagen?

Rensningen av bären sköter alltid jag om, ute på altanen. Då kan jag fortsätta att njuta i novembersolens glans. Så även detta år. Nu finns oliverna i ett plastkärl med vatten, som skall bytas varje dag under de veckor vi är kvar här. De illasmakande vattenlösliga föreningarna måste lösas ut från bären. Sedan kommer inläggningen hemma i Östersund. Avsmakning sker nästa år.


/Jannis