[Elisabet]

Det kändes helt overkligt när Mette igår berättade för mig att Takis har omkommit i en så tragisk olycka. För bara 2½ månader sedan var vi där och såg honom så glad och välmående, ständigt med ett vänligt ord eller en skojig kommentar.

Särskilt minns vi honom den kvällen när det var grekisk fest på tavernan - han stod vid grillen och gjorde kycklingklubbor och karrékotletter åt oss alla, och hann samtidigt med många muntra upptåg.

Varje dag när vi gick genom den avlånga trädgården tänkte jag på hur härligt det skulle vara att ha ett olivträd som de hade... Tänk vad lite man vet...

Jag tänker naturligtvis också på Sophie, alltid så glad och full av energi. För 16 år sedan flyttade de "hem" till Skopelos och började bygga upp Del Sol. Sedan dess har de jobbat sida vid sida, många långa timmar under sommarhalvåret. De såg verkligen ut att ha det bra tillsammans.

Dagen innan vi åkte stängde de tavernan för säsongen. När jag träffade Sophie den eftermiddagen sa hon att hon hade varit och badat. Det var den första gången hon hade haft tid till det den sommaren. Den 29 september! Vilket liv, så strävsamt! Men samtidigt så lyckligt med den hon älskade.

Tänk så lite man vet...