En positiv sak har jag dock att sysselsätta mig med! Vi var som sagt bland annat upp till Hedemora och träffade min bror, gitarrbyggaren. Han tittade på min trasiga gitarr (ni kommer ihåg att jag ramlade utför en trappa, bröt handleden och landade på gitarren?) och försökte stoppa in handen för att känna på skadan inifrån. Han sa att han skulle försöka laga den, men lovade ingenting bestämt eftersom han måste stoppa in både hand och verktyg genom hålet, och det var väldigt trångt.
Så gick han in i ett annat rum och kom ut med en gitarr med orden: "Men du kan ta den här i stället!" Det var den andra egna gitarren han byggde när han fått sitt gesällbrev, en Bohlin från 1991 med namn Saskia. Oj, vad glad jag blev! Jag vet att han tar 15 000 för en gitarr ... Så nu ska jag vänja mina händer vid att spela på denna. Med vördnad.
Karin
spelgalen.
