[Hasse]

Vi är hemma igen, det går åt väldigt mycket tid att packa upp och sortera allt vi hade med oss. Det får snart bli en ordentlig genomgång på saker man INTE ska ta med sig för det är likadant varje gång. Och de 5 åren för oss utan Grekland så har det sett likadant ut även förr med onödiga saker. MEN......väskorna gick att stänga både här och där och vikten klarade sig galant.

Myrina är staden man bor i, så långt är vi på det klara med den detaljen. Det är en förhållandevis stor stad, i alla fall till ytan. Enligt uppgift bor det 18.000 invånare på hela ön, tror det var c:a 7.000-8.000 av dem i Myrina. Den är som flera städer vi besökt genom åren, "genuin" så till vida att den saknar dragen av turism som riktar sig till andra än greker. Ett flertal butiker finns med vad vi benämner "krims-krams" så blundar man för dem så har det övriga utbudet av butiker och för den delen, det övriga som en stad bjuder på, en tydlig inriktning på väldigt genuin som sagt. Den har ingen direkt omedelbar skönhet men besöker man den borg som ligger uppe på en utskjutande klippa mellan stadens delar så har man utsikt över hela bebyggelsen vilket är vackert, javisst. Annars har staden ett myller av gränder, gator, ett rätt så utspritt centrum men också stadsdelar där tydligheten av lokal känsla finns.

Därför var det extra roligt att få bo i ett pensionat med rena trevliga rum i en gränd där lokalbefolkningen var dominerande. Det som var krims-krams som jag nämnde, är en shoppinggata som går längs med strandpromenaden bort mot hamnen som innehåller ett flertal häftigt ärrade och gamla byggnader med traditionella inslag av bl.a "gubbar som spelar spel", röker och konverserar. Här finns ett par tavernor och barer där det fanns känsla av kvalitet på val av maträtter och miljö. Hamnen innehåller en kaj där de större segelbåtarna och en del motor-dito har sina platser för sina tillfälliga besök (många olika nationalitetsflaggor kunde beskådas). En anonym kaj tar emot inte speciellt stora färjor, både kajen är underdimensionerad och plats för väntande fordon är lika underdimensionerad. Ett par mindre reguljära färjor kunde beskådas, kom och åkte ett par gånger. Shoppinggatan som har sin bortre ände i hamnen har flertalet "nyttobutiker", väldigt många för mode, bokhandlare, diverse lokala odlingsföretag med sina produkter mm. mm. Denna typ av kommers är oundviklig för att bilda lite mångfald, kanske krims-kramset skulle irritera någon men någon lokal förmåga har satsat så, svårt att bortse om dess existens. Betyget för helheten av butiksutbudet ska inte sättas för de butiker som anses "förfula" och svärta ner genuinitetskänslan som vi ser det.

Vad som irriterade var att det var förfärligt svårt att hitta super/mini-markets med livsmedel i närheten av pensionatet. Här syntes tydligt det faktum att en hel del var tydligt att turism inte alltid kan förvänta sig närhet och smidighet till det VI anser oss behöva, och i så fall hur många steg bort från boendet? Vi bodde betydligt mer centralt än många andra av den "skock" vi anlände med och ganska många tror vi hade inte valt pensionat utan mer och större anläggningar i utkanterna där inköpsbestyren inte behövdes. Efter lite extra svettiga promenader och letande fann jag till slut det nödvändiga att kunna förse oss med frukostförnödenheter och det hos ett äldre par i en trång mini-market där de fick se mig flera gånger till deras munterhet och skratt. På sätt och vis skönt att en viss ansträngning behövdes för att förstå detta förhållande - FÖRSTÅ hur infrastrukturen förhåller sig, punkt !

Stränderna längs promenaden i Myrina är bra nog att kunna säga att de får godkänt för det närmaste och omedelbara badet. En hade stenbotten, tydligen vasst för fötterna vilket kunde mana till in köp av badskor. En annan mer i utkanten av staden (samma strand, fler meter att gå dit) hade sandbotten, gångavståndet dit är ändå hyggligt nära, ska inte avskräckas.

Vad vi har noterat vara den största "besvikelsen" är att JA - maten är så normalt godkänd, ej underkänd men heller inte spektakulär att totalintrycket blir att fler luncher/middagar än c:a 7 hade behövts för att bli mer rättvis i slutintrycken. Flera gånger tog vi repriser både på tavernor, respektive maträtter. Jag har fullt med anteckningar i en dagbok, nog att kunna ge dem liv i mer detaljerad form när renskrivandet väl tar fart om några dagar. Hur recenserar man mat, EGENTLIGEN? En omöjlighet i min mening att visst var det traditionell meny överallt, inga superfynd och ett par bottennapp men vem är jag att tala om vad andra SKA äta? Man blir mätt, INTE ruinerad men på det hela taget kunde utbudet av mat vara "bättre" för att vi skulle ge högre betyg. Både antal matställen och "det lilla extra" som nästan helt lyste med sin frånvaro.

Jag får bromsa lite, STÄLL FRÅGOR om nyfikenheten är stor. Oavsett om någon blir nyfiken nog för att besöka Limnos, eller bara nyfiket ändå, utan tanke på besök. En veckas charter med allt "packat och klart", ordnat med transfer och allt men är den "etiketten" besvärande så är ändå en frånvaro av Grekland i 5 år så tydlig att vårt val av resform till 100% får försvar av oss. Vi är inte unga längre, praktikaliteterna var bekväma. Man kan begränsas av att inte kunna ta sig runt denna ganska stora (8:e största till ytan i Grekland) ö på egen hand, men då av orsaken "törs inte köra bil där".

Erfarenheterna och rutinen av 22 tidigare resor, c:a 20-talet öar hjälper oss oavsett resform och situation att till slut hitta ord nog att berätta på detta viset. Det är instinkten: "hur du reser TILL platsen, ger inte betraktaren dina intryck liv, det är förmågan att måla upp intrycken PÅ PLATS" och förmedla dem efteråt.


/ Hasse