Tisdagen 5:e maj.
Det är med stora flip-flop-kliv jag tar mig fram längs strandpromenaden i Livadia. Den här morgonen har jag bestämt mig för att hinna till stranden innan handduksmaffian hunnit ockupera alla solsängar. Strandpromenaden som är kantad av tamarisker och en handfull tavernor ligger vid den här tiden av dagen tyst och fridfull. Det är vid första tavernan som stillheten bryts av cikadornas öronbedövande gnisselkonsert, ett crescendo av entonigt tsitsitsitsitsitsitsitsitsitsi …
-Det är bara honor som spelar hör jag en kvinna säga.
På stranden står tolv solsängar, varav tio är upptagna, inte av soltörstande turister utan av färgglada handdukar. Men två solsängar är lediga.
Just nu råder det Masse-väder DE-LUX 🥵 Solguden som är på ett strålande humör delar ut solkyssar som får bleka kroppar att rodna. Idag ska jag bada för första gången, då vattentemperaturen efter tre veckor stigit till 25˚. När min man en stund senare kommer till stranden frågar jag om han såg att jag glömt mobilen.
-Du glömde även pengarna säger han och räcker fram både mobiltelefon och den lilla greklandsbörsen som han köpte på Rhodos för närmare fyrtio år sedan.
Funderar på om jag kanske fått en släng av solsting …
