Jag är nu hemma sedan 5 dagar tillbaka.
Det tar faktiskt sin lilla tid innan resan har lagt sig. Sen börjar man planera för nästa resa, och nästa..... som båda är bokade.
Vad jag då planerar är främst hur jag som lite handikappad ska plocka med mig. Käppen måste jag ju ta, men ska jag skippa gåstavarna? Ska jag ta med mig vattenkokare eller ej? Hur mycket värmande kläder behöver jag? Jag ska definitivt använda min mindre väska, som är typ handbagageväska. Det var ett elände att släpa på en större väska.
Vad jag har varit så glad över är alla älskvärda människor som erbjuder mig sin hjälp. Jag är ju den som alltid tänker "kan själv". Men det kanske jag inte gör! Jag har nu förstått att grekerna älskar äldre människor, inte bara barn (som jag alltid har vetat).
På Atens flygplats fick jag assistans. Sånt ska ju anmälas i förväg, men en assisterare kom efter 5 minuter och drog mig i rullstol i åtminstone 2 km. Norwegians plan är alltid undanskuffad till en annan terminal. När jag så anlände till Arlanda landade vi på gamla terminal 4 (som nu heter 5). Vi fick sedan gå till 5:an och hämta vårt bagage. Sedan visade det sig att SAS
lanet till Umeå skulle lyfta på gamla 4:an! Då gav jag upp och bad SAS om assistans. "Det måste du göra 48 timmar i förväg. Du får vänta 1 timme om du vill ha assistans" . Jag började promenera mot 4:an. Efter tag kom en SAS-anställd ilande efter mig med en rullstol. Hon tyckte så synd om mig, så hon ville utöva assistans åt mig. En räddande ängel! Så vid midnatt var jag äntligen hemma.
Den 4 oktober lyfter jag igen, denna gången blir det kära Kreta och den resa jag älskar mest. Från Chania reser jag upp till Anopoli, byn som ligger på en högplatå i Lefka Ori. Sedan blir det Chora Sfakion för att efter några dagar där äntra färjan till Agia Roumeli. Sedan blir det Paleochora för att slutligen åka norrut igen. Den 25 oktober är jag åter hemma.
Tack för denna gång och jag återkommer i oktober!
Birgitta.
Min käpp, som jag inte kan vara utan.
I en gränd i Katapola.
Sista kvällen på tavernan The Corner.
Detta var vad jag fick med mig från Katapola. Till vänster Amorgosraki. Det som Arne namnade till "Amorgos Röda Guld" vid vår första resa till Amorgos år 2000. Hemmagjord av ägaren till supermarket i Katapola. Sedan blev det en ouzo. Jag brukar steka förvälld svamp i ouzo. Jättegott! Lärde mig det på en taverna på Xilokeratidi, som finns mitt emor Katapola.