Lunch behövdes, men här vid infarten till Kastania borde jag ha anat oråd. Under de senaste 10 minutrarna hördes några hundskall, en tupps hesa halade och några kacklande höns. Inget annat! Jo, vindens sus i träden.
Jag stannade och funderade över om det hade sett ut såhär (ungefär) när befolkningen lämnat sin by i bergen på Tilos - den övergivna byn. Intakta hus, gator och mycket annat. Här var det möjligt att ”ta” på tystnaden, numera i sig en lyxvara.
Nåväl - torget och lunch väntade……kanske