När Janne skriver Tilos, känner jag att själen aldrig lämnat ön. Ser framför mig hur jag fotograferar guldskimrande trollsländor uppe vid Agios Ioannis medan min man tålmodigt väntar på att få syn på någon blåtrast eller bergshöna.
På kvällen promenerar vi sen längs strandpromenaden bort mot torget och fram till Omonia. När ägaren får syn på oss håller han upp två fingrar, vilket visar att det inte är första gången vi beställer två ouzo.
Just nu planerar jag en själslig tur till Kastellorizo ...