I boule (pétangue) spelar man till tretton vilket vi visste, men tappat räkningen. Plötsligt hör jag ena mannen säga tolv - inte på svenska, inte på franska utan på grekiska. Han sa: δόδεκα. Det visade sig sen att mannen i sin ungdom arbetat på ett fartyg som gått mellan Frankrike och Grekland.
Någon dag senare blev vi inbjudna till en bouletävling (en svensk-förening). Dagen började med lunch i grannbyn där även lagen lottades. Jag som bara vid några få tillfällen spelat boule hemma skulle nu tävla tillsammans med två kvinnor. Nervös och med rosé-rosor på kinderna spelade jag min första bouletävling. Hur det gick tänkte jag att ni ...skämtar bara!
