[Charleston]

Det är lite märkligt det här, tycker jag, att det florerar uppfattningar om att folkhälsomyndigheten här i Sverige skulle hålla på med nåt slags ”experiment” som skulle gå ut på att försöka uppnå nån slags flockimmunitet. Sanningen är ju att man har, och hela tiden har haft, en strategi som går ut på att inte ytterligare överbelasta en redan överbelastad sjukvård så pass mycket att våra intensivvårdsplatser inte räcker till (antingen för alla covid-19-fall eller för dom som behöver intensivvård av andra orsaker), dvs det numer välkända ”att plana ut kurvan”, samt att så mycket som möjligt begränsa smittspridningen bland riskgrupperna. Att i övrigt begränsa spridningen per se har inte varit målet. Man kan väl säja att man verkar ha lyckats med det förra (och då bl.a. även med hjälp av en fördubbling av intensivvårdskapaciteten) och delvis misslyckats med det senare (spridningen på äldreboenden, finns säkert flera orsaker till det). En möjlig flockimmunitet är ju då något man kanske kan få ”på köpet”, men det är inte det som har varit huvudmålet.
När det gäller huruvida vi har en exceptionellt hög dödlighet i Sverige går väl näppeligen att besvara i nuläget. Även om jag inte är nån expert på smittspridning, så anser jag mej ändå, som varande biostatistiker, vara hyfsat kapabel att inse osäkerheten i att jämföra covid-19-dödstalen mellan olika länder. Som tidigare påpekats, så beräknar man ”avlidna i covid-19” på väldigt olika sätt. En del länder inkluderar bara de som avlidit på sjukhus och åt andra hållet finns det de (t.ex. Belgien) som vad jag förstår räknar ALLA som avlidit på äldreboenden som covid-19-fall. Och hur pass komplett och aktuell informationen om antalet avlidna är skiljer sej å det väldeliga mellan länder. Även här i Sverige påpekas ju av ansvariga myndigheter hela tiden att det förekommer en viss eftersläpning. Och då anses ändå Sverige ligga i absolut framkant vad gäller att rapportera avlidna, generellt sätt (DET vet jag). Men även här finns förstås en stor osäkerhet kring hur många som egentligen avlider av covid-19. T.ex. så räknas i dagsrapporteringen en person som testats positivt för covid-19 och avlidit inom 30 dagar som en covid-19-död, oavsett vad den egentliga dödsorsaken varit. Åt andra hållet så måste en avliden ha ett positivt test för att klassas som en covid-19-död, dvs de som avlidit men inte testats kan inte komma ifråga för att inkluderas som en sådan. Efterhand kommer många dödsorsaker att korrigeras, men det antagligen bästa sättet att få fram en skattning av antal avlidna på grund av covid-19 är att när det hela börjar vara över, om nåt år eller så, jämföra antal avlidna under samma period (vecka, månad, kvartal etc.) 2020 (och kanske även 2021) med genomsnittet för motsvarande period under några år precis innan (t.ex. 2015-2019, som SCB redovisar i en excelfil öppen för alla). Då kommer vi kanske också få en uppskattning om vilken strategi som funkat bäst. Jag tycker inte man ska peka finger åt varken det ena eller andra hållet i detta skede. Jag utgår från att de flesta länders ansvariga myndigheter väljer den strategi som man anser vara den bästa för sitt land och folk. Eventuellt ansvar kan man analysera och utkräva när det hela är över. Tills dess väljer jag att tro att de ansvariga här gör vad som passar bäst för Sverige.