Hej alla,
Intressant diskussion om grekisk musik! Det verkar som många här är väldigt bra uppdaterade. Jag själv tycker om/lyssnar på det mesta inom grekisk musik, men är tyvärr inte riktig koll på alla nya artister och skivor. I allafall, angående Mariannes inlägg om "laika" och skillnaden mellan "laika" och "elafra" (laika), skulle jag säga att den bästa svenska beteckningen för laika (tragoudia) är "popular musik/sånger" eller "folklig" musik/sånger, medan folkmusik snarare skulle betecknas med "dimotika" i Grekland. Skillnaden mellan dimotika och laika (förutom de musikaliska skillnaderna) är att dimotika som musikstil går längre tillbaka i tiden och främst är landsbygdsmusik, medan laika är en urban (stads-) musik som utvecklades ur rebetikan på 1950-talet...iallafall är det hur musikhistorikerna betraktar saken! Rebetika och laika betraktade också ganska länge folklig musik i betydelsen "arbetarklassmusik" och sågs ned på av den bildade medelklassen ...den var för emotionell och "österländsk" (läs "turkisk"!) för de västligt orienterade övre skikten....men sedan kom ju alla tjusiga bouzoukia-ställen och det blev högsta mode att gå på bouzoukia! Under denna period skrevs också många s.k. "archontorebetika", som kanske kan översättas med "finrebetika"! "Elafra laika" kan ses som en fortsättning på denna variant av rebetika/laika, en modern anpassning till en mer västerländsk musikstil; elafra laika innehåller visserligen bouzouki, men melodierna och sättet att sjunga ligger närmare italiensk/fransk schlager ellet chanson, i mina öron iallafall. Många av de sånger som t.ex. Parios och Jannis Poulopoulos spelade in på 70/80 talet var covers av italienska och franska sånger. På 30-40-50 talen stod "elafra" för direkta imitationer av utländsk popularmusik som foxtrot och tango, och det fanns många populära artister i denna stil.
Jag måste sluta här! Hoppas det inte blev för mycket överkurs!
MVH, Eva
quote=Marianne]Tack, Zanet! Jättebra beskrivning som strax sätts in i musiklistan.
Mycket av den musiken vi lyssnar på omtalas som "laika" och det betyder, så vitt jag vet, folkmusik. Jiannis Kotsiras nya skiva omtalas också som "laika", såg jag (hoppas snart man kan köpa den!).
Musik som omtalas "elafra" betyder kanske lättare populärmusik? Kan du eller någon beskriva skillanden mellan "laika" och "elafra" - den är kanske inte så stor?