Citat:
Ursprungligen postat av Eva L
Funderar också lite över varför vi (undertecknad inräknad) har behov av att antingen identifiera oss med/som kalimeror alt att markera avstånd och oberonde.
Finns också en stark tendens att markera att vi minsann inte åker på semester för att umgås med andra svenskar eller åker till platser dit alla andra åker och lite världsvana är vi allt.
Eva
|
Intressant, så har jag också tänkt. Att det ofta är antingen eller.
För mig är det enklast att inte ha någon plan för vad som är min "grej", eller vilket som är mitt revir att markera. Jag reser för att det är trevligt, träffar de jag träffar. Men Kos eller Mallis till exempel känns lite FÖR exploaterat. Även om alla ställen har sina pärlor är det, enligt min mening, drygt att stöta på för mycket tillrättalagda scener.
Det äkta är alltid det mest minnesvärda och njutbara.
Och helst slipper jag Expressen och Köttbullar på min utlandsvistelse.
En å annan svensk kan det ju va skönt att snacka av sig med.
Man tar ju varje situation när den kommer.
Mvh