Jag skulle spontant inte vilja rekommendera någon att gå av den buss som går uppe på vägen till Apella och gå ned (och sen gå upp igen) till Kyra Panagia. Kyra ligger i en bergsklyfta med en slingrande relativt lång och brant serpentinväg ned från korsningen. Dels så är det en mastig promenad (väldigt vacker dock), dels så är det en helt anonym korsning mitt ute i ingenstans som vi hade svårt att hitta. Att stå där och vänta på en buss man inte vet om den kommer eller inte tror jag inte skulle vara så mysigt.
Vägen uppåt Apella 2004