Sv: Om jag fick tag i honom...
Det blir ett kapitel till...
Nöjd med mitt nya ID-kort lusläste jag det och fann att där man skulle ha skrivit fars och mors efternam stod ett av mina extra namn ( -som jag dessuton låtit stryka i svenska register)...traskade upp till polisen som buttert sa att jag måste få ett intyg från "lixiarchio", närmast svenska folkbokföringen, för att få ett rättat ID-kort.
Lixiarchio är i sig en sevärdhet, ett runt rum med urgammal inredning , på senare år kompletterat med datorer, men än domineras det av en bänk full med enorma skrivböcker med trasiga läderomslag. Den stackars stressade personalen , som har massor av ärenden parallellt, det fungerar ju så här i landet, försöker väl hinna datorisera vartefter, men jag tror de har tagit sig vatten över huvudet, så rörigt som det är i det där rummet.
Den ansträngda damen som försökte reda ut mitt ärende sa att jag behöver personbevis med mina föräldrars namn, bevittnade av konsulat...
Jag ringde ambassaden i Aten, blev hänvisad till skatteverket.
Jag ringde skatteverket, fick plats nummer 83 i kön...
Fick så småningom kontakt med en trevlig dalmas som skulle ordna papperet på direkten, med alla stämplar han kan hitta på sitt skrivbord. Räcker inte det får jag väl ta med papperet till ambassaden i Aten nästa gång jag gästar staden.
I och för sig tror jag inte att någon skulle vara intresserad av mina föräldrars efternamn, men, men.
Chips inplanterat från födseln, vore det en lösning månne? Det kommer, tro mig, man har ju systemet klart för hundar och så.
|