Jag har varit med om några riktigt otäcka saker. En av dem hände på Ios för länge sedan. Jag åkte dit med min dåvarande flickvän, jag hade tjatat om Grekland och hon följde med trots att vi bara känt varandra i tre månader.
Första kvällen gick vi ut i byn för att hälsa på alla mina vänner. Jag ville gärna visa att jag kände många på ön, det gjorde mig lite stolt. Vi gick från bar till bar och hälsade och drack. I varje bar fanns det någon eller några jag kände, och alla ville bjuda på en välkomstdrink. Och jag tackade ja utan att tänka mig för. Min flickvän protesterade inte, troligen för att vi inte kände varandra ännu.
Framåt natten, efter ganska många drinkar, bestämde vi oss för att gå hem. Vi gick huvudgatan en liten bit tills jag såg en stenmur som jag bara måste vila på. Så jag satte mig, och jag satte mig... inte på stenmuren, utan i luften och jag stöp med huvudet rakt ner i backen. Jag tappade medvetandet och minnet. När jag vaknade låg jag i ett kalt rum i ett hus jag inte kände igen. En gammal gumma kom och tittade till mig, hon kunde ingen engelska så jag fattade inte var jag var eller hur jag kommit dit. Det enda jag fattade var att jag slagit mig för jag hade jävulskt ont i skallen, i ryggen och i benen. I bakhuvudet kände jag en stor bula (delar av den är kvar än).
Efter någon timme kommer min vän Andreas, han berättade vad som hänt och var jag var. Jag var i hans föräldrahem och den gamla gumman var hans mamma. Andreas hade gått förbi den gränd där jag låg medvetslös, min flickvän satt bredvid och grät. Hon visste inte var hon var och inte heller var hon bodde. (För att hitta i Chora på Ios måste man ha varit där mycket längre än några timmar.) Andreas hade sagt till henne att gå hem (det tog henne timmar att hitta rätt hus) och tog sedan mig på axeln och bar hem mig till sitt hus. På vägen ramlade han och bröt två revben! På sig själv.
Under dagen gick min flickvän ut på byn och frågade om de visste var Andreas bodde. Någon följde henne hem till Andreas där hon fann mig liggandes med smärta och bula. Hon fick hjälpa mig hem till vårt hus. Där låg jag i nästan två veckor, min flickvän fick mata mig, jag kunde nätt och jämt röra mig. (Det fanns ingen doktor på ön, och om det funnits hade det inte hjälpt.) Efter två veckor kunde jag gå ut, men helt återställd blev jag inte under resan. Vi var borta i fyra veckor. Röntgade ryggen när jag kom hem och jag hade en kotförskjutning som behandlades med gott resultat av en naprapat.
Året därpå återvände vi till Ios. Första kvällen gick vi som vanligt en barrunda för att hälsa på folk. Denna gång drack jag bara en eller två drinkar, jag hade lärt mig en läxa jag aldrig skulle glömma. Dessutom blev jag inte bjuden på en enda drink. De har bra minne de där grekerna.
Bilden nedan togs många år senare. Som ett litet minne. Stenmuren jag
inte satte mig på är till höger, jag föll med skallen före dit jag pekar. Hade jag varit nykter skulle jag säkert skadat mig ännu värre, men
om jag hade varit nykter skulle... ja, ni vet.
