Den här skivan med Haris Alexiou är den grekiska skiva jag har lyssnat på mest, alla kategorier. Jag har lyssnat på den oräkneliga gånger. Musiken passar kanske inte att spela på konserter eftersom den är så lugn, på gränsen till meditativ. När vi bodde i Stockholm lyssnade vi alltid på denna när vi åt middag på helgerna, med tända ljus. Så himla vackert!
För säkerhet skull har jag två ex av skivan.
