[Yanna]

Jag hakar på dig, Thira!

Kärlek vid första ögonkastet!

Ända sedan jag gjorde min första öluffning har mitt hjärta tillhört Grekland. Som en svensk tjej jag träffade på en taverna på Santorini så träffande sa. ”Detta är det närmaste paradiset vi har!”

Ungefär så här skrev jag i min resedagbok första dagen på min allra första öluff.

”Lördagen den 27 april 1996
Slutstationen för mitt första mål på resan är busstationen i Oia på Santorini. Jag kliver av på torget och tio steg från bussen ligger turistbyrån, där jag går in för att få ett rum. Jag säger att jag vill ha ett enkelrum och killen undrar om jag vill ha med utsikt och kunna laga mat själv. Det vill jag gärna och han erbjuder mig en studio med utsikt över kratern. Han har själv bott där under vintern, säger han. Det låter bra och jag frågar efter priset.
- 9.000 drachmer, säger han.
- Hur mycket blir det i svensk valuta? Undrar jag.
Han tar fram en miniräknare och får fram att det blir 257:-.
- Det är okey! Säger jag.
Innan vi går får han mitt pass. Så är det brukligt att göra har jag läst i Wilmas ”Öluffa i Grekland”.

Vi går genom smala gränder och nerför vindlande åsnetrappor. Det blir en balansgång med min tunga ryggsäck så det går inte snabbt. Men väl framme...vilken utsikt! Det är otroligt! Jag är äntligen här efter den långa planeringen på min allra första öluff i grekiska övärlden, det är knappt att jag fattar att jag är här. Jag är rusig av lycka, det bubblar i mig, jag är tårögd och det känns som jag har sockerdricka i blodådrorna! Det är ett magiskt ögonblick som etsat sig in i djupet av mitt hjärta, jag älskar dig Grekland!

Studion på Caldera Villas är en grotta och altanen hänger på klippkanten. Det är magnifikt! Det är spektakulärt. Hur kan en plats vara så här sagolikt vacker? Jag installerar mig och sätter mig på altanen och njuter av den otroliga utsikten och är fullständigt lycklig. Det här är ännu bättre än jag hade föreställt mig, än när jag satt hemma och planerade den här resan. Det blåser ganska mycket, men jag sitter i lä bakom en vitmålad klippvägg i en förlängning av altanen som ligger ett trappsteg ner och blir som en liten håla eller grop. Grotthuset har vitkalkade väggar. Fönster, dörrar och altanräcken är blåmålade. Som om inte allt detta är bra nog kommer pensionatsvärdinnan med ett glas Ouzo som välkomstdrink. Allt är inte bara precis som det ska vara, det är perfekt.

Yanna