[Arne]

Fredag 10 Februari. Sharm
Morgonen inleddes kyligt med endast 18 grader klockan sju. Molnig himmel därtill. Vad skola denna dag bjuda för väder? Riktigt bra visade det sig efter hand. Vädret kunna växla mycket snabbt här i Sharm.
I går afton gick vi ner till souvernirbutiken att skicka dagsrapporterna för onsd- torsdag. Arne har nu fått hyfsad koll på var bokstäverna finnes på det arabiska tangentbordet. Om någon kalimeravän undrar varför vi ej svarat på eventuella frågor på vår hörna, så är svaret att vi ej kan ta tid från souvernirmannens mobila bredband. Det är som alla förstår hårt tryck på detta. Läkarkliniken intill samt thaimassagen med flera näringsidkare använder också denna livlina.
Efter en ånyo mycket delikat buffémiddag som denna kväll hade fisk och skaldjur som tema, gick vi in på "Panorama Bar" just innanför den stora utescenenen där uppträdanden sker var kväll. Arne skulle avsmaka den egyptiska konjaken som lär ska vara säregen. (Konjaken alltså, ej Arne). En konjak med egyptiskt kaffe beställdes in till Arne och en Red sea drink till Birgitta. Drinken var enligt Birgitta mycket god, men det var ej konjaken.
För det första serverades konjaken i ett vanligt dricksglas. Färgen var konjak, men smaken!! Det smakade engelskt the med lågprisvodka i. Omdöme: denna brygd är nästintill odrickbar.
Ute på den stora scenen uppenbarade sig en conferencier att påkalla uppmärksamhet. Hotellet hade lyckats engagera en sudanesisk sång- och dansgrupp som strax skulle uppträda. Ensemblen på tio personer hade spökat ut sig i udda scenkläder. Kvinnorna hade ett slags bastkjolar med påklistrade tygremsor i skrikiga färger. Männen bar något som liknade mysbyxor i svartlila färg, och på fötterna hade de näbbskor som ledde tanken till "Tusen och en natt"
Runt armar och ben hade alla något som liknade självlysande rattmuffar. Musiken de dansade till kom från en CD med brittisk punkmusik från åttiotalet. Ett spektakel. Vi tillåter oss starkt betvivla ensemblens härkomst från Sudan. Mera troligt är det mörkhyad serveringspersonal från hotellets restauranger man handplockat och frigjort för detta uppdrag.
Enligt god sed och vänja på turisthotell ska publiken enrolleras i spektaklet. Conferecieren jagade upp ett antal lätt överförfriskade medelålders turister att uppe på scenen medverka i dansen. Det hela tangerade efterhand gränsen till det makabra…
Idag efter den rikliga frukosten noterade vi att molnen blåst bort och solen ånyo gjort entre. Det hade även solpressarna gjort att intaga sina positioner vid pooldäck. Temperaturen dock blygsam. När vi kom hem att vila siesta var det bara 22 grader drygt ute på altanen.
I afton har vi bokat bord på den italienska restaurangen här på hotellet. I AI-konceptet ingår det en dags middag per vecka på denna restaurang. Vi har bokat bord till klockan sju.
Ännu ej en skymt av någon Internetuppkoppling på hotellet. Lite trist, men vi har lärt oss att leva med detta faktum. Vi kollar dock ett par gånger var dag om accessen återkommit.
Arne och Birgitta
　
　
　
　
Lördag 11 Februari. En strålande morgon med sol från klarblå himmel.
Gårdagens middag på den italienska restaurangen blev en fullträff. Mysig stämning och vedeldad pizzaugn. Det var många barnfamiljer som valt denna restaurang i afton.
Idag den 11 Februari firar egyptierna årsdagen av revolutionen där Hosni Mubarak och hans regering avsattes och ersattes med det styrande militärrådet med en fältmarskalk som tillförordnad premiärminister. Nu är befolkningen emellertid innerligt trötta på att rådet ännu ej ersatts av en civil ministär med bas i resultatet av folkomröstningen. En generalstrejk ska visst pågå hela denna lördag.
Vi har dock ej sett en skymt av någon strejk här i Sharm. Hotellpersonalen jobbar som vanligt, och charterplanen landar i strid ström. Kanske strejken bara drabbar Cairo och de andra storstäderna?
Vi ska nu på förmiddagen gå upp till receptionen och se om VD-n halva löfte om en mobil bredbandsuppkoppling i lobbyn är på plats. Det vore bra om vi slapp besvära killen i souvernirbutiken.
Nu har vi avverkat halva tiden av vår vistelse i Sharm. Hittills är allt över förväntan och mer därtill, undantagandes då avsaknaden av Internetaccess. Birgittas elaka nacke har vi att leva med, och därav är för närvarande alla planer på lokala utflykter i området lagda på is. Birgitta ska idag vid lunchtid ner till thaimassagen för den sista behandlingen därstädes.
Vi var inne i det lilla hotellapoteket att rådfråga personalen om lämpliga medikamenter som kunde lindra eller avlägsna besvären med den stela nacken. Vi fick en tub dyr salva som skulle smörjas in på nacken tre gånger per dag. Hoppas salvan fungerar.
Väl uppe vid receptionen visade det sig att ingen uppkoppling vid dongel fanns att tillgå. Nja, vi hade väl ej räknat med annat.
Ett trettiotal svenska charterturister hade just anlänt till hotellet och var i färd med att checka in samt erhålla sina ljusblåa armband. Påfallande många barnfamiljer. Nu var det vår tur att ha roligt över att turisterna var klädda i vinterkläder. För en vecka sedan var det nog oss man hade roligt åt.
Ett antal avgående resväskor var utburna framför huvudbyggnaden och väntade på transport till flygplatsen tillsammans med färdigsemestrade turister. Nästa löredag är det vår tur.
Det är en mycket säregen känsla att så här i mitten av februari kunna spankulera omkring i
Kortärmad skjorta, shorts och sandeler, samt att sitta uteservering att frukostera och intaga förfriskningar i parasollens skugga. Att kunna taga sig ett dopp i den uppvärmda poolen närhelst man så känner för en simtur.
I afton blir det ånyo middag i buffématsalen
　
Arne och Birgitta