Har en tendens att acceptera husets vin om jag tycker att stället verkar trevligt, inställningen betyder så mycket för smaken.
Under hettan nu smakar det vita lokala vinet friskt efter solnedgången (men tänk på att dricka mycket vatten hela dagen), på en favorittaverna finns ett lite citrus- och mineralbetonat och nästan sött, som är likadant varje dag, men som redan antytts så passar inte de moderna vinbegreppen in här:
Smaken är någonting annat. Ve och fasa, jag har faktiskt glömt vad ett vanligt glas rött betyder för den grekiska vintraditionen. Den har en djupare rot.
Som "Lissi" sade så kan ett husets vin variera i smaken från dag till dag. På ett mezepoleio fick jag vid första besöket ett ljuvlig milt rött vin med dragning åt körsbär, men nästa dag var det dragning åt "eau-de-vie", inte dumt det heller, och tyvärr insåg jag att det skulle vara ofint att fråga vart det goda vinet tog vägen
Men jag fortsatte att gå där och en dag smakade det gott igen.
Att framstå som vinkännare och fråga vad det finns för vin är inte bra om man vill slippa att se sura miner.
Å andra sidan att tycka om en plats ett ställe leder till rikare smakuppleveser
/Stefan, Chania