Åh, tack så väldigt mycket! Det måste naturligtvis vara detta recept (Agdas). En kvist rosmarin och kanske en persiljestjälk får nog trilla ner i grytan också.
De gånger jag ätit det har det varit ganska fet sky, antar att det är fettet från själva lammet som kokat ur och inte så mycket olivolja, och så har köttet varit så mört att det i princip stannat kvar på tallriken när man lyft i benet.
I Milía serverades det med ett minst sagt rustikt mörkt bröd att suga upp de ljuvliga safterna med, så kommer jag nog äta det här hemma när mina två utlovade lamm anlänt framåt höstkanten.
