Rolig tråd som säkert kan bli lång!
Min Greklandskarriär började, som du och säkert många andra kommer att berätta, med en tågluff. Det var en härlig tid....
Jag gillar att åka tåg. Det händer alltid något kul!
1979, sista året jag fick tågluffa då, åkte vi "gratisfärja" med passet från Malmö över till Köpenhamn och gick Ströget upp med våra ryggsäckar till Huvudbangården. Jag kommer fortfarande ihåg den känslan...
Hunden var på pensionatet och hela Europa låg framför våra fötter under en månad. Kostnaden för att ta oss ur Sverige var bussbiljetten ner till hamnen...
Passet gällde för vissa båtar då och vi bodde i Malmö sedan flera år...
Vi träffade ett par tjejer på båten över som skulle ungefär samma väg nedåt, och vi hade samma slutmål, så vi hade sällskap en bit ner i Tyskland. Men där skildes vi för vi skulle förbi Rom en vecka och hälsa på en Svensk tjej som jobbade där då. Efter det åkte vi ner till Brindisi och tog färjan över till Korfu. Det var ju slutmålet för många på den tiden.
Vilka sprang vi på där direkt när vi kom dit? Naturligtvis tjejerna vi träffat på färjan! De tog med oss till sitt hotell, jag har för mig det hette Europa, och vi fick ett billigt rum. Ingången låg på andra sidan kvarteret från "Esplanaden" men rummet, och balkongen, vette ut mot Parken där man spelar Cricket! Dvs precis ovanför Esplanaden! Fantastiskt läge som vi inte hade vett att uppskatta eftersom vi var unga och oerfarna.
Men vi hade många och glada dagar på Korfu. Vi åkte oftast bussen, eller hyrd vespa, över till Glyfadastranden. Då fanns det inga hotell där...! Bara några barer på stranden. Det var ju på den tiden man gärna solade och badade. Fast vi gjorde lite andra utflykter också. Vi besökte Paleokastristsa och några andra ställen...
Innan vi åkte hade en av mina bästa vänner sagt att han och frun ev skulle komma ner till Korfu. Men det var lite osäkert, och hur skulle vi kunna få kontakt om de kom? Det var ju långt innan man ens börjat funderat på mobiltelefoner... MEN...
Det gick till på detta vis. Min gode vän och hans hustru kommer ner ett par dagar efter oss och kommer gående utmed stranden i Glyfada när hon säger att där ligger en tjej som bör passa sina bröst. De börjar bli röda... (Hon hade blick för sådant. Hon var fotomodell...) Och då säger min gode vän: Och jag vet vem de tillhör....!
Och mycket riktigt så var det första exet och jag som låg där. Allmän glädje och fest naturligtvis. Och vi hade dyngkul i en vecka.
På vägen hem stannade vi kort till på ett par ställen och kom hem med maximalt utnyttjade pass. Det var nog bara några timmar kvar egentligen...
Men det jag fortfarande kommer ihåg från Korfu är hur vänliga Grekerna var. Speciellt kyparen som kallade sig Sam på en Taverna vi ofta besökte. Solen och värmen och det glasklara vattnet naturligtvis... Gränderna inne i Korfu stad. Det var första gången jag såg gator med stenar där "skarvarna" var målade med vit färg.... Och allt var billigt.
Jag hade rest en hel del innan och ansåg mig nog som en lite erfaren resenär, men detta var något helt nytt. Och allt jag upplevde där tilltalade mig väldigt mycket. Året efter besökte jag och ett annat ex Lesvos en vecka på våren och båtluffade senare på sommaren.
Och 1981 hamnade jag på Tinos första gången. Verkligen av en tillfällighet... Vi var egentligen på väg till en annan ö! Men vi hoppade av när färjan gick inom Tinos!
Så nu. Dryga 40-talet resor senare kan man väl med fog säga: The rest is history...