Goas flygplats igår var ett mandomsprov. En sista oförglömlig kontakt med indisk byråkrati.
* Först incheckningen, där tjänstemännen flitigt skrev nya boardingkort för hand till alla oss 206, med samma uppgifter som fanns på de boardingkort vi fått redan på ditresan.
* Sen skulle våra noggrant ifyllda utresedokument (naturligtvis) granskas och stämplas, liksom passet, av andra tjänstemän som satt i fyra olika bås. Bra ordnat, på det viset delade vi 206 upp oss på fyra olika köer.
* Men efter den kontrollen skulle alla 206 passera en och samma tjänsteman vid en och samma dörr och visa pass och boardingkort. De fyra första köerna var alltså till ingen nytta, flaskhalsen kom ju senare. (Då har jag inte ens nämnt den enda tjänsteman som alla också måste passera och vars enda uppgift var att placera boardingkortet mellan rätt sidor i passet, i de fall vi själva råkat flytta på dem.
* Sen noggrann säkerhetskontroll med skanning, väskgenomgång osv. Många väskor plockades ut och gicks igenom.
* Så ut genom gaten, visa pass och boardingkort.
* Buss till planet - och raka spåret uppför trappan? Inte då. Vid trappan stod en väntande trojka: en tjänsteman som skulle riva av fliken på boardingkortet, en annan tjänsteman som tog hand om de avrivna flikarna och en vakt som övervakade proceduren.
Ge mig styrka
!