Detta med att resa själv....
Jag reste själv i somras till Amorgos, Naxos o Paros. Som soloresenär hade jag olika upplevelser på de olika öarna.
Amorgos, där var det lugnt o stilla. Där var det det skönt att vara soloresenär, inga stora mängder med turister, och tavernorna var inte alltför välbesökta, så det var lätt att smälta in i bakgrunden. Dessutom upplevde jag att det var lätt att få kontakt med andra resenärer, främst fransmän. Det intrycket varierade dock kraftigt med vilken taverna jag besökte.
Naxos, där var det annorlunda mot Amorgos. Överallt var det par o familjer. Det ledde till att jag upplevde det som svårt att få kontakt med andra resenärer. Det som var fördelen var att jag kunde komma iväg tidigt, och välja ut min favoritplats på beachen strax nedanför lilla kapellet vid agia Anna
Där låg jag mellan 8 och 13, sedan lunch, middagsvila och kanske en resa in till Naxos stad.
Paros. Där trivdes jag som fisken i vattnet. Mycket folk, många soloresenärer och lätt att få kontakt med den bofasta "utländska" befolkningen. Varför var det viktigt för mig? Jo, jag har planer på att flytta om ett par år, och att träffa andra "ytisar" ger en bra bild av hur det är att bo där. På Paros, liksom Naxos, märktes det att staden levde även på vintern.
Så, är jag en festprisse som kräver massor av kontakter hela tiden? Nej, men att som fungerande människa klara sig utan social interaktion är svårt.
Och så vill jag passa på att hälsa till den kvinna som jag drack kaffe med på Arlanda 20/7 på morgonen. Hoppas att allt gick bra som du skulle ordna med i Grekland!
/Grimm, som längtar till Grekland, varje dag...