[sebastiansthlm]

Hej igen.

Tillbaka till Sverige. Jag var tvungen skriva en reseberättelse till föreningen som skickade mig till Grekland och tänkte posta den här ifall någon är intresserad. Får se hur det blir med formatteringen..

Here goes



Praktikutbyte i Grekland

Jassas!



Jag sitter nu på flyget ifrån Grekland hem till Sverige. Jag har spenderat en månad i den grekiska staden Alexandroupolis som ligger några mil ifrån den turkiska gränsen. Hur hamnade jag här? Jag fick till min stora glädje en restplats till Grekland och jag fick rangordna ett antal städer. Ingen av dessa var Alexandroupolis och jag vet fortfarande inte varför jag hamnade här, men jag är glad att jag gjorde det.
Jag flög från Arlanda till Thessaloniki med mellanlandning i Budapest. Flygbolaget var ungerska Malev Air och jag betalade ca 2500 kr tur och retur. Från flygplatsen i Thessaloniki tog jag en lokal buss (0.5 euro) till den större busstationen för att därifrån ta en buss till Alexandroupolis (4h, 26 euro). Trots lite svårigheter med språket och det underliga alfabetet lyckades jag komma på rätt buss. I Alexandroupolis möttes jag av min kontaktperson Eleni som visade mig till mitt hem för en månad framåt.


...om boendet

Vi bodde nio studenter i två lägenheter med två respektive tre rum. Eleni var noggrann med att killarna skulle bo i en lägenhet och tjejerna i en så jag och Alberto från Spanien fick varsitt rum och de sju tjejerna fick dela på trean, kändes lite orättvist men så blev det. Till en början var jag rätt besviken, jag fick intrycket av att ingen städat på år och boendet låg utanför stadskärnan så det var en bit att gå. Att ta sig till sjukhuset tog ca 25 minuter om man hade tur med bussarna som verkade gå helt oregelbundet. När vi var hemma spenderade vi den mesta tiden på terrassen där vi åt, spelade kort och drack retzina.
Stella, kvinnan som ägde huset var väldigt snäll mot oss, tvättade våra kläder och lagade mat några gånger. Jag kunde dock inte kommunicera med henne överhuvudtaget då hon endast pratade grekiska och tyska. Många utav grekerna här kan tyska så det underlättade för utbytesstudenterna som talade tyska.


...om staden

Alexandroupolis har ca 50.000 invånare men staden kändes väldigt tom under denna månad. De flesta som studerar i staden åker hem under sommaren och det var mest familjer och pensionärer under denna period. Det var väldigt få internationella turister. Längst kusten fanns flera stränder dit vi gick i princip varje dag. En stor besvikelsen var nattlivet, vi försökte desperat hitta en nattklubb där folk dansade, men icke. Det fanns många barer och nattklubbar men de var alla stillsamma. Klimatet var enligt mig perfekt. Under denna månad hade vi ca 6 timmar regn, för det mesta var det klar himmel, stundvis molningt. Kvällarna var varma, ca 28 grader och under dagarna kunde det bli riktigt hett, max tror jag var 43 grader.


...om sjukhuset och allmän kirurgin

Sjukhuset låg ca 4 km utanför staden och var endast sju år gammalt. Att det var så pass nybyggt var dock svårt att se, det var dåligt underhållet och jag skulle snarare gissa att det var 30 år gammalt. Det var ett relativt stort sjukhus, störst i regionen. Jag var på avdelningen för allmänkirurgi tillsammans med Laura från Litauen. Det fanns två allmänkirurgiavdelningar som tog emot studenter. Våra kontaktpersoner kallade dem för the cool department and the strict department. På the cool department var läkarna väldigt måna om studenterna och gav dem mycket uppmärksamhet medan the strict department var sämre enligt kontaktpersonerna. Vi hamnade på the strict department eftersom hon som placerade oss inte kände till skillnaderna. Tyvärr måste jag säga att jag är missnöjd med min placering.
De flesta dagar var det planerade operationer, favoriten var thyroidektomi – vi fick se fyra stycken. Jag hade hoppats att få assistera under operationerna och att få öva på att sy. Vi fick inte göra nånting och vi fick mest känslan av att vi var i vägen. Vi fick ingen förklaring på vad som gjordes och varför, ibland droppade läkaren dock namn på strukturer; ”this, laryngeus recurrens nerve”. Jag hade räknat med att få mer uppmärksamhet. På avdelningen fanns ca 10 läkare varav fyra talade engelska. Vissa av läkarna talade ryska vilken även Laura gjorde så hon kunde kommunicera med några fler. Dessvärre var läkarna mycket ovilliga att kommunicera med oss. Vi försökte att ställa frågor och visa intresse men jag tror att vi gick dem på nerverna, mot slutet av månaden undvek vissa av dem till och med att hälsa på oss..
Dagar som inte hade några planerade operationer så sa vår handledare till oss att gå ned till akutmottagningen där vår avdelnings läkare tjänstgjorde varannan dag. För det mesta blev vi ignorerade, men vi fick göra några enklare ingrepp som att administrera lokalanestetika, öppna en cysta och ta artärprov. Detta hörde dock till ovanligheterna. På akutmottagningen tjänstgjorde dock läkare från andra avdelningar och vissa av dem var mycket mer intresserade av oss och gav oss mer uppmärksamhet. Vi lärde känna två urologer och en kärlkirurg som lärde oss mer än vår egna avdelnings läkare. Vissa dagar gick vi till avdelningarna som de andra studenterna var på. Judita från Slovenien var på kardiologen och hon hade väldigt bra handledare, varje dag hade de en lektion för henne om en specifik sjukdom och hon lärde sig väldigt mycket under denna period. En annan student var på gynekologavdelningen och hon blev också väldigt väl omhändertagen. Resten av studenterna hade det ungefär som vi.
Ett fall som jag sent kommer att glömma; vår handledare förklarade för oss - ”watch this surgery, they will remove aktapas from the esophagus”. Aktapas? Vad är detta? En anatomisk struktur som jag inte kände till? Till slut fick vi förklaringen - ”He ate an aktapus, you know, fish with eight legs”. Patienten hade alltså lyckats få en bit bläckfisk att fastna väldigt hårt i esofagus. Det tog många timmar att få bort den biten. Take home message; chew your calamari..
På ryktesvägar hörde vi att vår avdelning var en av de mest korrumperade på sjukhuset, mycket pengar under skrivbordet... Jag vet ej om det är sant men jag hörde det från två olika källor. Tydligen ska det handla om pengar som 2000-3000 euro för vissa operationer så som thyroidektomi. Sant eller ej?
Svensk sjukvård verkar ha ett mycket gott rykte i Grekland. Många av läkarna reagerade och kommenterade när jag sa att jag var ifrån Stockholm. Vår handledare blev väldigt till sig då han hade spenderat ett par månader på Karolinska Sjukhuset.


...om vardagen och det sociala programmet

De flesta dagar var ungefär dem samma; start klockan 0800 om det var planerad operation, annars 0830 med rond. Vi var på sjukhuset till 1430 då lunchrestaurangen öppnade. Här fick vi gratis lunch och den var mycket bra, alltid en stor bit fetaost och grönsaker, en stor portion huvudrätt och frukt till efterrätt. Efter lunchen gick vi ned på stranden och hängde till ca sju, sen hem och laga någon form av lättare middag och på kvällen spelade vi kort eller volleyball eller så såg vi på film. Det var en mycket behaglig vardag trots att morgnarna var rätt tidiga. Det var bara vår avdelning som började så tidigt, de andra ca 0930-1000.
Våra kontaktpersoner hittade på olika aktiviteter för oss på helgerna och även under vardagarna. En helg åkte vi till Samothraki, en underbar ö som ligger ca 3 timmar ifrån staden. Det var en väldigt härlig atmosfär där vandrade vi i bergen, tittade på sevärdigheter och drack retzina så klart. Ingen av oss ville åka tillbaka till Alexandroupolis.


...om kostnade och utgifter

Det var dyrare än vad jag hade hoppats. Matpriserna i affären var ungefär som i Sverige, undantaget frukt och grönsaker som var betydligt billigare. Bussresa till sjukhuset kostade 1.10 euro, måltid på restaurang ca 10 euro, öl på nattklubb 5 euro. Jag gjorde av med 680 euro och då har jag inte varit slösaktig men heller inte sparsam. Rätt mycket pengar med tanke på att boende och ett mål mat om dagen var gratis.


...slutsats

Kanske låter det jag skrivit en aning gnälligt och negativt men i det stora hela är jag mycket glad över att jag åkte och fick uppleva detta. Jag har lärt känna härliga människor ifrån Mexiko, Spanien, Österrike, Finland, Slovenien, Slovakien och Littauen samt Grekland förstås. Jag vill gärna göra ett till utbyte i framtiden, det är ett bra sätt att få lära känna ett land på ett sätt som är svårt att göra som vanlig turist.



Nu dags för landning. Synpunkter, kommentarer och frågor mottages gärna till edi05bsj(at)student.ki.se