Jo, det går. Men som Marianne säger så är det bara tillfälligt.
Jag har efter drygt 40-talet resor ner råkat ut för det en gång. Jag tror det var -83. Vi hade varit nere och luffat som bröllopsresa i fyra veckor. Och när vi kom hem var jag hjärtligt trött på att stå i kö på banken för att växla pengar och se kassören ta kaffepaus när kön är 10 meter lång. Att allt skulle skrivas för hand, båtar som kanske skulle gå och all byråkrati... Dessutom kändes det som att jag svettades olivolja och vitlök i en vecka efter att vi kommit hem... Nä, dit skulle jag inte tillbaka på länge...
Det tog två månader så satt vi och planerade nästa års resa till Grekland...
Så det är en högst tillfällig känsla vill jag påstå! Och den känslan har inte infunnit sig sedan dess!
Men för att vara lite seriös så tror jag att det finns en viss "tröskeleffekt" när det gäller Grekland. Och det tar nog några resor att nå dit. Men man måste helt enkelt acceptera vissa saker när man är där. Gör man inte det så kan det bli väldigt fel. P-vakter, elektriker, bygg och VVS-killar och några andra yrkesgrupper ligger ju farozonen för nervsammanbrott när de är där...
Numera när det "händer något", vilket det i princip alltid gör, så sätter jag mig ner och väntar... Den försenade färjan kommer inte fortare för att jag börjar gapa osv... Det löser sig alltid. Och så får man nästan alltid hjälp av Grekerna när det kör ihop sig. De försöker alltid hjälpa till.
Jag har en standardkommentar i alla sådana situationer: Ellada, agapi mou! Det brukar framkalla vissa skratt hos Grekerna, för de är ofta lika frustrerade över saker som inte fungerar som vi är! Men de är vana....
Ang längd på resa måste den ju vara ytterst personlig! Allt från hemförhållanden, ekonomi, ålder, erfarenhet osv påverkar. Egentligen tror jag inte man kan diskutera det pga att vi alla har så olika förutsättningar.