Egenligen kan man ju göra precis som man vill när man skriver, fast vissa saker får man ju räkna med att det finns folk som retar upp sig på. Själv skriver jag gud med litet g, det är fel enligt språkriktig praxis, men det känns rätt för mig.
En sak som man ska ha klart för sig när man har synpunkter på andras sätt att skriva/prata är att det faktiskt finns en hel del varianter av språket som är rätt. Dels kan en del ord stavas på olika sätt, till exempel
förståss som kan stavas både förstås och förståss, och båda är rätt.
Det är också rätt att säga både
en apelsin och
ett apelsin.
I många svenska dialekter finns inte samma grammatiska former som i det officiella svenska språket, vilket gör att många människor pratar ett mellanting mellan dialekt och officiell svenska. Dessa variationer är i vissa fall så utbredda att båda formerna är accepterade som korrekta.
Ett sådant exempel är om man ska använda subjekts- eller objektsformen av pronomen (alltså jag eller mig, du eller dig, han/honom, hon/henne, vi/oss, ni/er och de/dem) efter komparativformen av ett adjektiv + än, till exempel
äldre än. Den gamla regeln som vi (något äldre) lärde oss i skolan att man alltid ska kunna säga
är efter, är med andra ord numer en regional variant och inte den enda officiellt korrekta.
Du är längre än mig är alltså lika rätt som
Du är längre än jag. För mig låter det senare helt fel även om du är längre än mig
För övrigt håller jag verkligen med Themis att det viktiga är
att människor skriver och inte hur de skriver!